Ett nytt år har börjat, ett år med nya förhoppningar, mål och förväntningar. Det är alltid med en viss spänning man tar sig an ett nytt år. Det känns lite grann som att börja om på nytt, nu får man en ny chans. Det är efter ett årsskifte som många bland annat börjar fundera på ett nytt jobb. Jag har redan fått ett par samtal från personer som funderar på att röra på sig och som frågat vad de bör tänka på. Det är nu när energin är pånyttfödd, när batterierna förhoppningsvis är påfyllda och vi har färska löften att ta bejaka som det ska hända! Det är nu – Ditt nästa jag ska inträffa. Det är faktiskt det som namnet Next u symboliserar. Varumärket syftar till att tänka i termen att vi alla har ett nästa jag, att vi alla kan förändra våra liv och nå dit vi vill, förutsatt att vi vill. Next u, you make the difference  – Det är Du som gör skillnaden.

Jag har alltid tyckt att man som individ gör skillnaden i sitt eget liv, ingen annan kan fatta besluten åt dig. Vi har alla eget ansvar för vad vi vill göra med våra liv. Oavsett hur man växt upp, vilken bakgrund man har så är det upp till varje individ att skapa sig den tillvaro man vill ha. Varje människa har sina egna preferenser för vad som är framgångsrikt, vi har alla våra egna mål att sträva efter. Det finns inget facit, det är det som är det fina med livet, det finns bara en inre tillfredsställelse. Visst är det lätt att man kikar på människor runt om kring och tycker att deras liv verkar så bra och inte blir det bättre med sociala medier där många verkar ha det så fantastiskt. Men faktum kvarstår, vill man förändra sitt liv så är det möjligt. Det kommer inte att ske snabbt, det kommer att ta sin tid. Man måste vara beredd på uppoffringar, på att förändra gamla vanor, att fatta obekväma beslut, men i slutänden tycker nog de flesta att det var värt det. Man brukar prata om talanger, men ingen talang har blivit det utan uppoffring, det ligger ofta oerhört mycket jobb bakom varje framgång. Det är lätt att titta avundsjukt på någon och tycka att den personen har haft mycket gratis, men ingenting är gratis. Visst har vi alla olika förutsättningar, både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt, men det finns så oerhört många exempel på människor som lyckats trots att de haft allting emot sig. Det handlar om inställning – vill man så kan man!

Häromdagen var jag på gymmet, då passade jag på att fråga tjejen i receptionen hur det såg ut nu efter nyår. Hon sa att det var galet och att det alltid var så efter nyår. Den största utmaningen enligt henne var att få folk att orka förändra, att fortsätta vecka ut och vecka in. När vardagen har kommit tillbaka, när motivationen tryter och resultaten inte blir som man hoppats då blir det lätt att man ger upp. Besvikelsen att inte all träning ger den effekt man hade hoppats gör att många faller in i vardagslunken igen och ett missat träningspass följs av ytterligare ett och vips så har man lagt det på is. Vi är byggda med ett väldigt starkt behov av belöning, vår hjärna är konstruerad med ett belöningssystem där dopaminet som utsöndras skänker oss en tillfredsställande känsla. Om vi inte belönar våra prestationer, kommer vi successivt att tappa gnistan att nå det mål vi satt upp. Utifrån det är det viktigt att sätta upp mål, både små delmål och ett större mål. Vi ska se till att ge oss själva belöning när vi når ett delmål och vi ska sätta upp en tidsplan som är rimlig, som ger oss utrymme att lyckas nå vårt mål utan att behöva försaka allt för mycket.

Om målet är att byta jobb under året, ska man se till att ge sig själv bra förutsättningar för att lyckas. En bra start är att ta reda på vad man vill jobba med, är det ett speciellt företag eller bransch som lockar? För att kunna nå ett mål är det bra att det är tydligt och då funkar det inte bara med ”byta jobb” och sen tro att det kommer lösa sig. Man får rekognosera, fråga sina vänner och försöka läsa på om branscher och företag som ser intressanta ut. När man väl har fått lite koll på vad man vill göra, är det dags att sätta upp sitt mål och sen göra en plan för att ta sig dit. Det kanske är så att man siktar på en vis typ av roll på ett bolag men att den inte finns tillgänglig just nu, då kanske det första målet är att ta sig in på bolaget och sen successivt jobba mot den rollen. Det kan ta sin tid, ett mål kan lätt sträcka sig över flera år, det viktiga är att staka ut vägen dit, vad som behövs för att nå dit över tid. Man kanske behöver komplettera med en viss typ av utbildning, språk eller något annat. Under den resan får man se till att ge sig själv belöningar och tala om för sig själv att man gör rätt. Många gånger är det bra att jämföra med idrottens värld, titta bara på de personer som gör en OS satsning, då handlar det om 4 år, med en tydlig plan. Att vara kortsiktig är inte melodin för den som är tillräckligt sugen att nå fram till ett visst mål. Det viktiga är att inte glömma av att njuta av resan, trots allt handlar livet om att leva i nuet, inte i en framtid.

Eftersom jag sedan barnsben alltid trott på att allt är möjligt, måste jag själv leva som jag lär. Jag har satt upp mina mål och jag är långtifrån där, jag tvivlar ofta om jag gör rätt saker, om jag tar rätt beslut, om jag valt rätt osv. Min egen resa har varit allt annat än rak, det har varit ett ständigt kämpande från att jag var liten till idag. Givetvis önskar jag ibland att jag hade fattat andra beslut, att jag hade valt andra spår, men nu är det som det är. För mig handlar det om att se framåt, att inse att livet är orättvist men att förstå att den enda som kan göra skillnaden i mitt liv är jag själv. Jag har alltid haft ett extremt starkt rättvisepatos och det får jag kämpa mycket med. Jag har jobbat stenhårt med att acceptera att livet är orättvist och utifrån det försöka forma det som jag vill. Skulle jag inte accepterat det hade jag förmodligen blivit bitter, jag hade börjat skylla på min omgivning och blivit avundsjuk, vilket är något jag avskyr. Bitterhet är för mig den sämsta egenskapen som finns, ur bitterhet kommer inget gott. Bitterhet är som ett gift som sakta bryter ner en. Att se sig själv som ett offer kommer aldrig leda till något gott. Jag kan spåra en hel del av offermentalitet på främst twitter. Där finns ett antal som ständigt ser sig själv som offer, de enda som mår dåligt av det är dem själva.

Nu är året 6 dagar gammalt och allt ligger framför oss. Vi går mot ljusare tider, om några månader slår blommorna ut, vårsolen värmer oss igen och allt blir lite lättare. Kanske är detta året då du blir ”Ditt nästa jag” och gör skillnaden för ditt liv? Beslutet är helt ditt eget, resan kommer inte att bli enkel men den kan bli spännande! Jag skulle vilja avsluta med att citera de första 2 meningarna i ett gammal svenskt pojkband som heter Noice , ”Du lever bara en gång och den gången är nu. Det finns bara en som vet hur du ska leva och det är du”

 

Snälla Sverige, vart är vi på väg? Vi lever i ett land som i flera hundra år undvikit krig, som väljer att vara neutrala och inte ta parti för något. Vi väljer att vara med i EU men står utanför EMU, vi stödjer FN men inte Nato, däremot använder vi oss gärna av Nato när det behövs. Vi är ett land som gärna lägger oss under radarn, vi ägnar oss åt ett små interna krig i vår egen kokong. Vi vill gärna lösa världens miljöproblem här i Sverige, vi inför vägtullar, ökar bensinpriset, inför högre trafikskatter samtidigt som vi avskaffar miljöbilsrabatten. Vi för hårdföra debatter om barnfattigdom, vi skriker på twitter om att Loa Falkman skämtar med Petra Marklund och vi blir ständigt kränkta för minsta lilla. Herregud, om man som vit medelålders man tycker och tänker, då ska man genast knipa käft, vi har absolut ingen aning om hur det är i detta vedervärdiga land, vi är bara en samling förtryckare som gör vad som helst för att skaffa oss fördelar i samhället.

Varje dag jag går till jobbet passerar jag säkert 20 tiggare på vägen. Jag tror inte att jag under mina 2 år mer än nån enstaka gång sett en människa skänka en endaste krona till någon av dessa tiggare! På sociala medier förs det ett enormt liv om dessa tiggare men var är alla riddare i verkligheten? Läser man i media eller på twitter så skänker varenda människa pengar till tiggare. Alla kan vi sitta i sociala medier och tycka så vansinnigt mycket om både det ena och det andra, men ställ dig själv frågan – Vad gör just DU för att bekämpa fattigdom?

Sverige har blivit TYCKARNAS land, vi tycker om i stort sett allt! Vi har åsikter om vitt och brett, men fakta det orkar vi inte ta till oss. Några snabba knapptryckningar, en tweet, ett Fb inlägg eller en ledarspalt i någon av medierna. Det ska vara PK, alla ska springa i samma hjulspår och vi slåss om att vara mest rätt i våra tyckanden. När jag växte upp pratade man om ”Mycket snack och lite verkstad”, undrar om det begreppet finns idag? Att agera är så mycket mer värt i mina ögon. Då menar jag inte att agera MOT något, utan att faktiskt agera FÖR något. Det innebär att man gör något fysiskt för att hjälpa andra människor, oavsett om man får något tillbaka. Vem som helst kan sitta på sin kammare med en mobiltelefon och skriva om hur förjävligt allt är, men det är inte vem som helst som beger sig ut på gatan en sen kväll i ösregn för att leverera nybakt bröd och lite frukt till en behövande.

Jag tycker att vi är bortskämda i Sverige! De allra flesta av oss har växt upp med tak över huvudet, vi har fått möjligheten att gå i skolan och skaffa oss en utbildning. Vi har dessutom haft mat på bordet, husläkare och t.o.m en fluortant som gav oss möjligheten att sköta våra tänder när vi gick i skolan. Vi har förskola, grundskola, gymnasium och högskola/universitet, valet om hur vi vill ha vår framtid är vårt eget. Vi har en fungerande arbetsmarknad, A-kassa, fackförbund och andra skyddsnät för de som inte kommer ut på arbetsmarknaden, vi har ett bra uppbyggt samhälle där dessutom sjukvården är i stort sett fri. Vi lever i samhälle med skyddssystem, som tar hand om de allra flesta människor.

Att bygga upp ett samhälle med trygghetssystem, sjukvård, skola och pension bygger på att vi alla bidrar. ALLA vi måste gemensamt skjuta till pengar, både privatpersoner och företag måste solidariskt skjuta in pengar för att detta välfärdssystem ska hålla. Det är absolut inget självspelande piano, det kräver många miljoner människor och företags insatser för att hålla ihop det här som vi under hundra år byggt upp. Ju fler som jobbar, desto mer pengar till staten att fördela. Det är en ganska enkel ekvation, fler timmar och år, ger sammantaget mer pengar att fördela till alla. Vi blir dessutom drygt 50.000 fler personer i Sverige varje år, vilket innebär fler personer att fördela pengar till. Utifrån det måste vi helt enkelt kämpa stenhårt för att öka vår tillväxt, utan den så spricker kalkylen. Blir vi färre som bidrar, då kommer våra system snart krackelera, det är fakta.

En sak jag också reagerat över är att några partier går till val på förkortad arbetstid. Man vill införa 6 timmars arbetsdag. 2014 jobbar vi 249 dagar av årets 365 dagar, det innebär att vi totalt kommer vara lediga drygt 120 dagar, det motsvarar 4 månader! Av dessa 249 dagar tillbringar vi 8 tim om dagen på jobbet, resterande 16 timmar kan vi välja att göra vad vi vill. Det är alltså 8760 timmar på ett år och av dessa jobbar vi 1992 timmar, resterande 6768 timmar är vi lediga. Vi jobbar alltså 23 % av tiden och är lediga 77 % av tiden. Kom inte och säg att vi inte har det förbannat bra i Sverige! Vi jobbar 23 % av tiden med full lön. Å nu vill vi alltså minska det, för att vi inte ska bli utbrända…? 6 timmars arbetsdag ska alltså minska risken för att vi ska bli utbrända. Jag tror inte gemene man blir utbränd av enbart jobbet, det är en kombination av allt. Jag skulle dessutom vilja dra det till att vi blir utbrända pga att vi har för mycket tid att grubbla, psyket är vår enskilt största bov. Under en period på 90-talet var jag arbetslös, aldrig har jag mått sämre än jag gjorde då. Ingen behövde mig, jag hade inga tider, inga regler eller någon annan som behövde mig. Jag mådde så fruktansvärt dåligt att inte känna mig behövd, jag tror varenda människa mår skit av att inte känna sig behövd. Att hitta sin partner på jobbet är det absolut vanligaste, det är också väldigt vanligt att ens jobbarkompisar blir ens privata vänner. Hur många av oss är 100 % effektiva varje enskild minut på jobbet? Vi fikar, snackar, skrattar och bygger relationer med varandra, det är en del av arbetslivet.

Vi lever i världens mest ensamma land, 50 % av hushållen i Stockholm är ensamhushåll. Vi är världens mest singeltäta land per capita. För många blir jobbet ens livboj, där känner man tillhörighet, man får social stimulans och förhoppningsvis nya vänner. Dessutom lär man sig saker, man utvecklas och det gör dessutom att man kan betala mat och räkningar. Det är ingen slump att majoriteten av självmord sker under högtider som jul eller midsommar, ensamheten är för många väldigt tärande. Detta är något som inte ens lyfts upp i debatten om mindre jobb och mer fritid. Vem tänker på alla människor som bygger upp sin tillhörighet och identitet via jobbet?

Vägen framåt är inte att skapa mer fritid, vägen framåt är att skapa tillväxt. MP brukar prata om ”gröna jobb”, det låter fint men jag undrar vad det egentligen är? Vi måste skapa jobb, vare sig mer eller mindre! Det handlar inte om att se ner på några jobb, alla jobb behövs. Allt som skapar vita jobb är positivt, det ger både skatteintäkter och självkänsla. Att kunna säga ”jag ska gå till jobbet” skulle betyda väldigt mycket för många människor. Då är inget jobb fel, även om vissa politiker hävdar att vissa jobb är lägre stående. Livet är unikt för varje människa, en del prioriterar fritiden före jobbet, men för att kunna ha den lyxen krävs det att man jobbar. Sen kanske inte jobbet behöver vara det som förverkligar ens liv. För andra människor är jobbet ett kvitto på hur framgångsrik man är, det bygger självkänslan. Titeln på visitkortet är livsviktig för en del människor, jag har själv suttit och diskuterat med ett antal personer om vad det ska stå på deras visitkort.

Vi står inför ett val, det är upp till oss vad som är viktigt. För mig handlar det om konsekvens och handling, allt vi gör skapar en effekt. Att göra en mer djuplodande analys bör ligga i varje persons intresse, jag skulle tom hävda ansvar. Att som F! kliva in på arenan utan att ha en endaste finansiering är inte seriöst, inte heller SD som skyller allt på invandringen. Vi lever i värld där många länder befinner sig i krig, vilket gör att vi som land måste tänka större och se människorna, vi måste hjälpa till. Däremot ska vi också ta ansvar, vi måste aktivt söka lösningar för att alla som kommer hit ska få det drägligt. Vi måste också kunna ställa krav, att komma in i samhället kräver att man kan kommunicera och för det behövs språklig förståelse, oavsett här eller någon annanstans. Man ska aldrig underkatta värdet av snacket vid fikabordet, för att kunna deltaga i det krävs det att man förstår. Precis likadant är det med människors lika värde, kvinnor är inte mer värda än män, vi är precis lika värda! Att starta ett parti bara för ett kön är i min värld diskriminering, det handlar om människor, oavsett kön, nationalitet, hudfärg eller kultur. Vi är och kommer alltid förbli individer, med skilda krav och förväntningar på livet. Man kan inte dra alla kvinnor över en kam, inte heller alla män eller människor som flyttar hit. Kommer man hit från Iran, Polen eller Syrien har man garanterat olika erfarenheter och kunskaper. Alla människor har sin resa, sin historia, vi är inte homogena grupper, bara för att vi råkar vara ett kön eller ha en annan bakgrund.

Näe, kom igen nu Sverige, låt oss alla börja tänka efter lite. Låt oss vara öppna, vara snällare med varann, hjälpa varann och faktiskt se till att skapa ett bättre samhälle där vi kan samsas åt.  Ingen tjänar på hat, bråk, orättvisa eller gnäll, det skapar inte harmoni nånstans. Låt oss utgå från hur det ser ut idag och sen hjälpas åt att göra det bättre. Vi behöver lösningar, inte mer gnäll, vi behöver se framåt. Det kommer att vara kämpigt ändå, men är vi fler som hjälps åt blir det garanterat bättre. Än så länge har vi möjligheten, men det krävs att vi blir fler som springer samma lopp!

Sveriges framtid ligger i händerna på hur duktiga vi är på försäljning. I stort sett alla som idag bär upp en anställning eller driver eget bolag är i händerna på att det finns några som säljer företagets produkter/tjänster, men även att man säljer företagets varumärke externt till vänner o bekanta såväl som internt till sina kollegor. Försäljning är nyckeln till ett företags framgång och för många bolag även skillnaden mellan överlevnad eller att hamna i DI.s annonser över konkursade bolag. Trots att försäljningen för många bolag är den mest kritiska punkten, så pratas det mycket om de ”där” jobbiga säljarna, som alltid ska ta plats och höras. Dessutom får jag känslan av (ej vetenskapligt uppbyggt) att sälj idag är något som tyvärr sjunker i status. Vi möter det dagligen när vi ska rekrytera, inte bara inom sälj utan även inom andra verksamhetsområden. Många undrar om ”man måste sälja” i den eller den tjänsten?

Hur ska vi då göra för att försöka sätta sälj högre på den allmänna kartan? Svaret är inte lätt, det handlar i grund o botten på att förändra värderingar, förändra vårt synsätt och även förändra medias sätt att rapportera om det. De stora mediehusen har väldigt stora säljorganisationer, men det är vattentäta skott mellan journalister och säljare. De förstår inte att de står i beroendeställning till varandra. Som rekryteringsföretag märks det när vi annonserar lediga jobb inom försäljning, att mängden ansökningar är betydligt färre än om vi annonserar lediga jobb inom kundservice eller ekonomi. Många klickar på säljjobbet, men de väljer att inte skicka in sin ansökan. De gånger som vi har ett välkänt varumärke är det lite lättare, men vi kan inte förlita oss på att varumärket ska göra jobbet enklare.

När jag växte upp ansåg man att försäljning var något man var stolt över, en duktig säljare var någon man såg upp till. De åkte ofta fina bilar och klädde sig i kavaj, de tillhörde definitivt medelklassen med en touch åt den övre medelklassen.

Om vi i Sverige ska försöka få fart på hjulen igen, då kommer det krävas att vi sätter igång att sälja på ett bättre sätt. Är det någon som hört någon politiker prata om försäljning? Är det någon som hört någon andas ett ord om man kanske skulle börja prata lite försäljning i skolan? Visserligen är det några politiker som emellanåt andas nåt om entreprenörskap i nån artikel, men oftast landar det i just prat, det är sällan man ser någon riktig förändring. Ung Företagsamhet finns idag i skolan, men det fanns redan på den tiden jag gick i skolan. Att lyckas som entreprenör KRÄVER att du kan sälja, både din idé, din produkt och din vision. Man kommer att mötas av så många skeptiker som försöker motbevisa att det går, att man nästan behöver en dåres envishet för att lyckas. Försäljning är något som behöver komma upp på dagordningen igen, både politiskt men även i skolan! Oavsett om man heter Reinfeldt eller Löfvén kommer ett bra försäljningsklimat vara nödvändigt om man vill uppvisa en minskad arbetslöshet, ett bättre samhällsklimat och en vård/skola som håller bra standard. Det många glömmer är att allt hänger ihop, samhället är ett kretslopp där alla är beroende av varandra.

Man pratar om att avsätta mer pengar åt vården/skolan, men det kräver i sin tur att det finns många som bidrar med skattepengar. Pengarna kommer ifrån att företag tjänar pengar så man kan fortsätta anställa, vilket leder till mer skattepengar och mindre bidrag. Blir det färre jobb, minskar skatteintäkterna och då får vården/skolan mindre resurser – Allt hänger ihop, även om vissa tror att om man avsätter lite pengar hit och dit så löser sig allt. Det är tyvärr inte så det funkar, även om det vore en drömvärld.

Eftersom jag är person som väljer att fokusera på det positiva och gärna ser glaset som halvfullt, hoppas jag att politikerna och allmänheten får upp ögonen för att försäljning är en av de viktigaste nycklarna som finns. Vi måste förändra vårt synsätt på sälj och faktiskt börja höja upp statusen på det yrket igen. Endast då kan vi vända den negativa klang som yrket just nu har. Om jag vore ung och ville satsa på en karriär eller starta eget, skulle jag först se till att lära mig sälja. Det är en kunskap man har nytta av hela livet, oavsett sammanhang eller nivå. Kan man sälja så har man alla förutsättningar att klara sig genom alla typer av konjunkturer. Vi tänker inte på det, men vi alla säljer i någon form. Vi säljer in aktiviteter, tankar, planer för att hitta på saker, middagsplaner osv. Via sociala medier säljer vi in våra budskap, våra bilder och allt i jakten på bekräftelse genom likes och kommentarer. Egentligen säljer vi alla nånting varje dag, men vi vill inte öppet beteckna det som försäljning. Jag lovar att om alla skulle börja fundera på försäljning, framförallt sin egen försäljning genom sättet man framför sina budskap, så kommer vi alla att bli mer medvetna och se det mer positivt. Det är inte farligt, däremot kanske många tycker det är lite obekvämt till en start.

Min förhoppning är att vi alla oavsett bakgrund, politisk härkomst, nationalitet, kön eller annat börjar tänka i de här banorna. Att sätta försäljning på agendan, är något vi alla tjänar på, det är jag helt övertygad om!

Kan detta bli entreprenörskapets år?

On 21 januari, 2014, in Bemanningsbranschen, by stefan
0

Nu har det gått ett par veckor på 2014, mitt andra år med Next u. Året har börjat lite olyckligt, då jag lyckades med att nästan skära av mig långfingret på vänster hand. Är nu inne på tredje veckan med lindat finger, dock har jag äntligen tagit väck det stora bandaget. Fick en fantastiskt bra och vass kniv i julklapp, det höll på att kosta mig ett finger. Har ett gäng stygn, men kommer förhoppningsvis slippa men, när det väl har läkt ihop. Har därför av naturlig anledning inte kunnat blogga, då allt tar så evinnerligt långt tid när man bara kan använda en hand.

Nu har vi på Next u avverkat vårt första hela verksamhetsår, vilket känns bra. Resan är en ständig påminnelse på hur mycket det finns att lära sig. Rekrytering och bemanningsbranschen är en oerhört konkurrensutsatt bransch, det finns drygt 1000 bolag som slåss om kakan. Det innebär att man ständigt måste vara på tårna och försöka att ligga steget före. Det handlar inte bara om att förnya sig och se till att ens tjänst ligger i framkant, man måste också jobba med sina sociala nätverk och bygga nya relationer. Rekrytering och bemanning kan i mångt och mycket vara en av de branscher som kräver störst nätverk och bäst uppbyggda relationer. I början på 2010 insåg jag att detta förmodligen skulle kunna vara en av flera nyckelfaktorer till att lyckas, därför satsade jag hårt på att dels starta denna bloggen, men även öppna ett twitterkonto samt starta upp sidor och grupper på Facebook och Linkedin. Idag kan jag summera en bit över 2000 följare på Twitter, en Facebookgrupp med över 500 personer och ca 1000 kontakter på Linkedin. På den här bloggen har jag haft över 100 000 personer genom åren och i snitt är det ett antal tusen som läser varje inlägg, det är väldigt kul! Skulle jag summera antalet timmar jag lagt på sociala medier, hade det inte varit nån kul läsning dock, har postat över 48 000 tweets och vet inte hur många blogginlägg, Fb inlägg eller Linkedinlägg, men det är garanterat ett gäng. Förmodligen har jag gjort alla fel man kan, framförallt eftersom jag inte kan något om programmering eller hur man jobbar med länkar etc. Jag kan bara konstatera att jag är en riktig amatör, dock med extraordinär envishet och ett brinnande engagemang som kompensation.

Inför 2014 har jag dock satt upp några mål att jobba mot, dels ska jag bilda en ordentlig styrelse för Next u, men jag ska också se till att skapa en bra och stabil plattform att jobba ifrån. Vi kommer under året att växa och till hösten räknar jag med att ha en säljorganisation redo. Det känns kul att vara entreprenör, men det är också väldigt jobbigt. Nackdelen med att äga bolaget själv är att jag saknar ett bollplank, någon jag kan ringa anytime och bara säkerställa ett beslut eller bara få bekräftelse på att jag tänkt rätt. Samtidigt är det väldigt skönt att vara sin egen, då jag kan fatta alla beslut själv. Som i allt annat finns det + och -. Tyvärr blir jag ibland lite nedslagen när jag politiskt ser hur de resonerar gällande svenskt entreprenörskap. I stort sett samma regler gäller för bolag med få anställda som med 1000 anställda, det finns väldigt få undantag. Detta är något jag dryftat med andra entreprenörer och de tycker likadant. Man får tänka efter ordentligt innan man väljer att göra en större investering. Vi valde att göra en stor investering 2013, då vi skapade vår unika portal, responsen från våra kunder och de bolag jag presenterat den för har varit ett gemensamt – WOW!

Den här årstiden är ju inte den roligaste, samtidigt känns den perfekt för att skapa ett bra och framgångsrikt bolag. Nu är det ett antal månader där man har tid att fokusera på försäljning och tillväxt, då gäller det att ta tillvara på tiden. Vill man lyckas handlar det bara om en sak nu, det är stenhårt jobb med stort fokus på försäljning. Det finns inga genvägar, det handlar om att lyfta luren, boka möten och åka ut och presentera sin tjänst, i mitt fall – varför man som företag ska använda Next u inom rekrytering och bemanning. Vi har en unik produkt, än så länge finns det inget annat rekrytering eller bemanningsföretag som använder sig av videopresentationer fullt ut på det viset vi gör. Vi har fått en bra affärsmässig start på 2014, nu gäller det bara att spinna vidare på det. Skälet till den bra starten är att några kunder visat sig vara referenser och rekommenderat oss till andra kunder, sånt blir man väldigt glad över. Det om något ser jag som en bekräftelse på att vi gör rätt saker. Just nu står vi lite överbemannade på rekryteringssidan, det gör å andra sidan att vi har hög leveranskapacitet, vilket kanske är anledningen till att vi ”peppar peppar” har så nöjda kunder. Nu ska dock jag se till att mina rekryterare får bekänna färg genom att jag ska dra in en mängd nya kunder, men det tror jag att de kommer att uppskatta 🙂

Nu är det upp till bevis – Kommer 2014 bli entreprenörskapets år? Jag ska åtminstone dra mitt strå till stacken, det lovar jag!

 

 

 

I mer än 20 års tid har jag jobbat med försäljning av olika slag. Jag har jobbat i butik med försäljning av sportattiraljer och kläder, jag har rest runt och sålt bröd till butiker, stått på bensinstation, sålt analysprogram för aktier, reklam på golfbanor, sponsorskap till min egen golfkarriär, bilfinansiering till återförsäljare, bemanning och rekrytering samt ett antal andra kortare säljjobb som varit i projektform. I hela mitt vuxna liv har jag mer eller mindre pysslat med försäljning av något slag. Att sälja är för mig något naturligt, det är en passion och jag älskar det verkligen. Oavsett vad jag valt att sälja, har jag alltid haft ett rättesnöre – Jag måste kunna stå för det jag säljer! Om jag inte kunnat göra det, har jag varit tvungen att sluta, vilket jag har gjort ett antal gånger. I vissa fall har det gått smidigt medan det i andra fall varit tufft. Det är inte alla människor som gillar att höra varför man slutar.

I stort sett alla företag behöver sälja något för att överleva. Tyvärr är det många som glömmer det, tänk gärna efter vad ditt bolag gör och gissa hur ni får ut era produkter/tjänster på marknaden. Oftast finns där en säljorganisation på organisationsschemat, inte alla som reflekterar över det. Säljyrket är i min värld något fint, tyvärr har det blivit nedsvärtat av ett antal mer eller mindre oseriösa TM-bolag som hamnat i rampljuset. Just nu gör Svt  med Mikael Pettersson i spetsen, en granskning av säljbranschen. Det är väldigt bra att Svt sätter tänderna i detta, det behövs städas upp ordentligt för att kunna återupprätta en tilltufsad yrkesheder.

Om man i grunden har en bra produkt/tjänst är försäljning ett fantastiskt kul yrke! Tänk hur många gånger jag själv fått uppleva att kunderna är nöjda med det som de har köpt. Det är en oerhörd tillfredsställelse att få beröm och att de väljer att bli kunder över tid, för det är egentligen facit på att de gillar det man levererar. I grunden handlar säljyrket om att läsa av och förstå människor och de behov som finns. En duktig säljare vet att man inte alltid ska gå på avslut, gör man sin behovsanalys ordentligt vet man om det är läge eller inte. Precis som inom alla andra yrkesgrupper så finns det bra och mindre bra säljare. Säljkåren är inget undantag från övriga yrkesgrupper, däremot ska man veta att det finns en viss överrepresentation av män, vilket gör att det kan finnas en något grabbig jargong. Jag tycker själv att det är märkligt att inte fler tjejer väljer att jobba med sälj. Under mina 10 år som chef för olika säljorganisationer har jag haft ett gäng tjejer i mina team och de har ofta varit överrepresenterade i toppen av säljstatistiken. Många gånger har tjejer en bättre förmåga att känna av stämningar, läsa kroppsspråk och upplevs sällan som lika ”pushiga” som vissa av killarna. Att lyssna på vad kunden faktiskt säger kan vara en duktig säljares absolut största tillgång.

För att återkoppla till vad som ger försäljning en negativ klang, tror jag vi måste kika lite mer på ledningen och de försäljningsmål som finns. I alla företag finns en budget och den innehåller bla försäljningsmålen. Ansvarig för att leverera på dessa är försäljningschefen/erna och ofta är det där vi hittar problemen. I alltför många organisationer sitter det en säljchef som inte är den bästa på ledarskap, däremot är de ofta väldigt duktiga på att själv sälja samt förstår kunderna. Tyvärr är inte det samma sak som att leda och coacha personal till framgång. I väldigt många fall är de mest framgångsrika säljarna starka individualister, vilket går att jämställa med individuella idrottare. Man har en stark egen motor och ett driv som gör att man presterar. En bra försäljningschef däremot, vet hur man lyfter varje individ och får hela sitt team att leverera. En bra säljchef kan också argumentera med sin chef avseende budgetkraven och försäljningsmålen.

Ett av de största problemen med säljyrkets dåliga rykte är det dåliga ledarskapet. Det finns säljchefer som inför hela gruppen står och gapar på säljarna, som ställer orimliga krav och som pratar i termer ”leverera eller försvinn”. Det skapar ingen bra stämning och framförallt skapar det stressade säljare som i sin tur tar ut sin frustration på kunderna. Detta ger en nedåtgående spiral med missnöjda kunder, säljare, säljchefer och överst en missnöjd ledning. Detta är tyvärr mer förekommande i TM branschen som är uppbyggd på att hjälpa andra företag att sälja, vilket gör att man som köpare av TM tjänster förväntar sig resultat. Till saken hör dessutom att dessa säljare oftast använder telefonen som redskap, vilket gör att de inte behöver träffa sin kund face to face. Alltid mycket lättare att vara mer pushig i en telefon än när du träffar kunden på riktigt.

 Min största erfarenhet som säljare och säljchef är inom B2B, där jag alltid träffat kunden fysiskt. Visserligen har alltid den första kontakten tagits över telefon men det har varit för att boka mötet. Telefonförsäljning och mötesbokning är tufft, det kanske tom är den tuffaste formen av sälj, bortsett från dörrknackning. Du riskerar alltid att få en kund i luren som precis innan haft ett otrevligt samtal och när du ringer så blir du avsnäst helt utan anledning. I dessa lägen måste man som säljare vara duktig på att inte ta saker personligt utan låta det rinna av en. Själv brukar jag alltid fråga om jag ringer olägligt, det brukar oftast vara ett sätt att slippa få sig en avhyvling helt utan anledning. Timing är en viktig sak när det gäller försäljning, det handlar om att få den personen man pratar med att känna sig bekväm och inte stressad. Då kan man lika gärna lägga på luren, det brukar sällan komma något gott ur ett sånt samtal.

När jag träffar kunder som ska anställa säljare brukar jag alltid känna av bolaget och stämma av vilka värderingar de står för. För oss som rekryteringsbolag känns det inget bra att jobba med oseriösa bolag, det är inget vi kan stå för. Därför gör vi alltid en genomgång av kunden för att vi i vårt möte med potentiella kandidater alltid ska veta att vi har en seriös och bra uppdragsgivare. Det gör att vi som rekrytering och bemanningsföretag skapar ett bättre rykte när våra kandidater får jobba på bra bolag! För mig som ägare är det av yttersta vikt att alltid kunna stå för det. Vill man bygga ett långsiktigt rykte krävs det att man jobbar med seriösa kunder som även de tänker långsiktigt. Visst händer det att vi ibland gör fel, jag har själv varit med och sagt upp samarbetet med 2 kunder vilket gör ont i mitt entreprenörshjärta. Men ibland måste man bara ställa sig över detta och se saker över tid.

Om jag hade sökt jobb idag, oavsett vad, skulle jag försöka hålla mig lite uppdaterad över vad som händer på sociala medier. Det finns sk hashtags # att följa på bla twitter. Den absolut vanligaste är #nyttjobb följd av #ledigajobb men givetvis finns ”säljjobb osv. Där kan man snabbt få en överblick om de jobb som ligger ute, både via rekrytering – och bemanningsföretagen samt arbetsgivarna själva. Via dessa kan man sedan enkelt få en kontakt med den som annonserar jobbet. Ofta kan man ganska snabbt få en uppfattning om detta jobbet skulle vara passande eller inte. Trots dålig konjunktur så ligger det rätt mycket lediga säljjobb ute. Främst har du lediga säljjobb i Stockholm men det finns egentligen lediga säljjobb över hela landet. Som säljare eller ingenjör behöver man just nu inte vara så orolig, däremot finns det många andra yrkessektorer som har det betydligt värre. Detta förutsätter givetvis att man är duktig och levererar resultat, i annat fall spelar det ingen roll. På det viset är säljjobbet både tacksamt och otacksamt, man är konstant mätbar och siffrorna talar sitt tydliga språk.

Själv sätter jag en heder i att jobba med försäljning, jag är stolt över att jag som entreprenör också är duktig på att sälja. Skulle jag inte vara duktig på det samt att våra kunder inte var nöjda med det som Next u levererar då kommer vi inte överleva, så enkelt är det. Richard Branson pratar om passion och att göra saker så bra det bara går, det handlar om att ”måla bilden” och sen leverera på den. För mig och mitt team på Next u handlar det om att konstant försöka göra det varje dag och dessutom med passion, hjärta och kärlek! Gör vi det över tid samtidigt som vi konstant försöker jobba med att utveckla den bästa tjänsten/produkten som finns, då blir det lättare att både sälja och leverera. Jag hoppas och tror på en god start på 2013, med nya kunder, nya lediga jobb och massa duktiga kandidater. Bra försäljning + Nöjda kunder = Välmående företag.