Så länge jag kan minnas har man pratat om CV. Ett dokument framtaget att beskriva sina kompetenser, erfarenheter, sin personlighet samt förhoppningsvis vad man kan bidra med. Det har tjänat sitt syfte under väldigt lång tid och min gissning är att det kommer att fortsätta ett bra tag till. Ett av de största problemen med ett CV är att det är subjektivt och jag tror i stort sett alla människor vill framställa sig själv med sitt ”bästa jag”. Ett CV är analogt, svårt att verifiera och vem som helst kan med lite finess googla fram ett på nätet. Detta är alltså det dokument som vi ställer mycket av vår tilltro till när vi ska anställa vår nästa kollega. Visst har de flesta haft en anställning på det bolaget man skriver, visst har man säkert uträttat en massa bra saker och säkerligen har man tillskansat sig en massa kunskaper under resans gång. Men allvarligt – är det inte dags att vi en gång för alla börjar kika på nya verktyg!

Låt oss en gång för alla fastslå att rekrytera rätt människor är svårt. Det är en mängd pusselbitar som måste passa samtidigt. Den högsta träffsäkerhet man kan uppnå med en rekrytering är strax över 60 %, då har man djupintervjuat samt genomfört normativa tester, man har även tagit ordentliga referenser och bakgrundskontrollerat personen. Om man gjort allting bye the book och max når upp till drygt 60 % sannolikhet för att personen kommer att lyckas på jobbet, då förstår man att detta är komplext. Alla som varit med och genomfört en dålig rekrytering vet vilket elände det kan sluta i, vantrivsel, mobbing, dålig stämning, folk som går in i väggen är bara några av de symptom som kan uppstå vid en felrekrytering. Vad detta kan kosta i kronor och ören vill jag knappt tänka på, det är alldeles för mycket pengar. Ändå väljer vi att lita på ett CV och vi stirrar oss lätt blinda på vad personen jobbat inom för bransch och om vederbörande har kunskap inom området som kan vara aktuellt.

Många pratar om kompetensbaserad rekrytering, men inte heller det löser alla problem. Testa att skicka in en duktig fotbollsspelare i ett lag där denne inte kommer överens med någon av lagkamraterna, ogillar tränaren eller inte trivs i miljön. Hur många är det inte som lyckas i sina klubblag men som inte lyckas i landslaget, det är betydligt vanligare än vad man tror. Det kan ofta vara små saker som fäller avgörandet om någon lyckas eller inte.

Min gissning är att vi alltmer kommer att gå mot att hitta bättre och bättre tester, arbetsprover, case, dolda referenser samt studera personernas profiler via sociala medier. Vi människor brukar vara rätt innovativa för att hitta nya vägar fram, samtidigt innebär det också att många av oss behöver öppna upp våra egna vyer, vi kan inte längre snöa in på enbart kompetens, bransch eller erfarenhet, vi behöver kika på vad människor kan tillföra. Egenskaper som inställning och engagemang kommer att bli ännu viktigare att mäta, modern forskning visar idag motivation och attityd är framgångsfaktorer inom arbetslivet. Det gamla talesättet – Vill man så kan man, är nog på väg att bli än mer viktigt.

Nu är det visserligen höst och vi står inför en lång vinter, men lagom till valborg är det väl dags att slänga in CV:t i brasan och förpassa det till historien, det har haft en lång och trogen tjänst, men allt som har en början har också ett slut..

Next u 3 år

On 2 september, 2015, in Personlig utveckling, by stefan
0

Den 14 augusti 2012 startade jag Next u, idag har det gått drygt 3 år sedan den dagen. Jag kommer aldrig glömma känslan när jag och min kollega Sandra flyttade in på vårt rum på kontorshotellet KG10 i Stockholm. Vi var fyllda av förväntan, spänning och nervositet. Känslan av entreprenörskap, ligger mig väldigt varmt om hjärtat, jag får uppfylla mina drömmar, sätta egna mål och förhoppningsvis får jag även möjligheten att uppfylla andra människors drömmar. Om man som jag valt att jobba med arbetsmarknaden som affärsidé, får man mellan varven ordentliga kickar av att se andra människor få sina drömjobb. Det är häftigt att meddela andra människor att de fått jobbet som de sökte, att höra glädjen i deras röster kan göra en hel dag. Ibland är det så lätt att glömma vad det är man gör, vilket värde man tillför och vilken nytta man genererar i värdekedjan.

För mig är det viktigt att jobba med något som känns meningsfullt, det måste ge en inre tillfredsställelse. Jag vet inte om det beror på att jag blivit äldre eller om jag alltid känt så? För att jag ska orka vara motiverad behöver åtminstone jag känna att det kommer inifrån. Visst händer det mellan varven att jag ifrågasätter mitt yrkesval, det skulle vara betydligt enklare att jobba med något som inte innebar lika mycket kontakt med människor. Att jobba med människor på båda sidor, dvs kandidater och kunder är en svår balansakt. Människan är en komplicerad varelse, där det mesta är subjektivt, bygger på tidigare erfarenheter och egen agenda. Att matcha ihop personer med jobb där andra personer är de som fattar besluten är minst sagt en utmaning. Ibland vill man gärna att våra beställare ska våga chansa lite mer för att öka sannolikheten att möta personer som på pappret inte alltid ser ”rätt” ut men som kan visa sig vara precis den som bolaget letat efter.

När man drivit bolag i ett par år blir även det lite slentrian. Det är lätt att ta saker för givet, men emellanåt vaknar man till ordentligt. En av de största skillnaderna mellan att driva eget och vara anställd är ”nerven”, det blir lite mer på riktigt. Både positiva och negativa nyheter kan påverka hela ens liv, det handlar inte ”bara” om att nå sin budget, sina mål eller få positiv feedback från sin chef. Vissa nyheter kan sätta hela bolaget i gungning och då påverkar det ens liv med nära och kära, boende och hela ens ekonomi. Som entreprenör går man ofta i personlig borgen för att kunna få lån, bankerna är sällan pigga på att låna ut pengar utan både hängsle och livrem, vill man gå till andra institut får man betala hög ränta och gå i personlig borgen. Ytterligare alternativ är att ta in externt kapital men då får man släppa ägande i sitt bolag, vilket många inte vill.

När jag sparkade igång Next u, gjorde jag det med drömmen om att skapa det mest moderna rekrytering – och bemanningsföretaget i Sverige. Målet var då såväl som nu att förändra både synsättet man rekryterar på och även själva processen. Jag tror stenhårt på att digitalisera mer, det handlar om att följa med samhällsutvecklingen, där bland annat mobilen blir ett viktigare verktyg. Det handlar också om vårt sätt att arbeta, idag jobbar man alltmer hemifrån, man kommunicerar andra tider på dygnet och jag upplever även att det är lite annorlunda arbetstider. Samtidigt är vi alltmer svåra att nå, telefonväxlarna släpper inte igenom på samma sätt, vi orkar inte ta till oss lika mycket information och det blir allt svårare att selektera informationen. Sociala medier med Facebook i spetsen har ritat om hela vårt landskap, mängden information som kommer den vägen är enorm!

Mitt egna entreprenörskap har pendlat mellan fantastiskt och eländigt. Min första entreprenörsresa som varade i 4½ år, satte stora avtryck på mitt liv, samtidigt är jag väldigt tacksam för alla lärdomar jag drog. Idag när Next u firar 3 år, känner jag en betydligt större kontroll. Väldigt mycket av entreprenörskapet bygger på drömmar om att förändra, idéer att förverkliga och friheten att bestämma. För att lyckas krävs det dock en stor portion envishet, en hel del tålamod och 100 % koll på kassaflödet. För att kunna investera och växa sin verksamhet gäller det att ha full kontroll över likviditet och ekonomi. Vi är inne i en bra fas just nu, vi växer med kontroll, nyanställer och investerar i ny och förbättrad teknik. Detta gör vi för att förflytta bolaget in i nästa fas, 2016 är målet att vi tar ett ordentligt språng. Just nu går allt enligt plan vilket känns bra, däremot går det aldrig att känna sig lugn, det är ständigt nya utmaningar. Det bästa är min passion och mitt engagemang för det vi gör just nu. Det var länge sen jag kände sån glädje att gå till jobbet som nu, det borgar för en rolig höst/vinter.

Nu kör vi!

När man pratar med framgångsrika företagsledare, entreprenörer och chefer brukar de oftast framhålla bra personal som en av de avgörande anledningarna till framgångarna. Motiverade människor som drar åt samma håll brukar vara en cocktail som de flesta drömmer om. På många låter som det som att de haft tur att hitta alla dessa personer, personligen tror jag bra ledarskap, värderingar och en tydlig kultur skapar ett vinnande koncept. Människor som är motiverade, som vet vad deras uppgifter är och som har tydliga mål, brukar oftast leverera. Det förstår de flesta, men ändå är det så svårt att uppnå.

Allt börjar med ledarskapet, en ledare som har en tydlig målbild och som kommunicerar den, brukar lättare få människor med sig. En sådan ledare brukar oftast uppmuntra oliktänkande och vågar både tänka och agera i nya banor. Såna ledare brukar ofta vara duktiga på att forma sina medarbetare och rekryterar oftare personer med rätt inställning och attityd istället för att stirra sig blind på erfarenhet av bransch o dylikt. Tänk vad mycket ny kunskap företag får när personer med annan bakgrund och erfarenhet kommer in i bolaget. Många branscher brukar utvecklas genom att studera andra branscher, oftast hittar man de nya spännande ideérna genom att hämta kunskap utifrån. Vad är det som gör att många inte vågar gå utanför sin ”ram” och rekrytera in personligheter istället för erfarenheter?

Min gissning är att man hellre spelar säkert än utmanar gängse norm. Om man inte är högsta chef, är det lätt att bli ifrågasatt om inte den nyanställde levererar på en gång. Många är otåliga, har inte tid eller ork att lägga ner den ansträngning som krävs för att lära upp någon. Det är så mycket enklare att ta någon från branschen, då behöver man endast lära dem saker som företagskultur, värderingar och system. Det andra bör de rimligtvis ha med sig från tidigare arbetsgivare. Utvecklingskurvan är betydligt snabbare för någon som kan branschen, däremot brukar den plana ut efter inte alltför lång tid. Om man däremot vågar satsa på rätt personlighet istället, kan den kurvan många gånger skena iväg efter ett tag. En riktigt motiverad och stimulerad person kan försätta berg. Alla är vi som mest kreativa när vi är nyfikna på något, det är då vi hittar nya metoder, vi söker massa information och vi suger verkligen i oss kunskap. Nyfikenhet är en underskattad egenskap, det är sällan man hittar det ordet i en platsannons.

Hur ska man göra och vad krävs för att man ska våga ta in oprövade kort? Det krävs mod, det krävs en tydlig bild över arbetsbeskrivning och man behöver ha en realistisk tidsplan för att personen ska bli produktiv. Man behöver också ha ett bra introduktionsprogram där den anställde får ett helhetsbild om företaget och dess målbild. Hur många gånger har vi inte suttit på någon middag där någon berättar hur fantastiskt just deras arbetsgivare är! De beskriver i detalj hur kul de har på jobbet, hur stimulerande chefen och arbetsuppgifterna är och varje dag är en utmaning. Visst är det lätt att bli avundsjuk på den där härliga entusiasmen. Det är lätt att bli lite cynisk inombords och tänka ”vänta du bara”. Men det är underbart med människor som brinner för sitt företag, vilka ambassadörer de är. Min och vår ambition på Next u är att få fler företag och beställande chefer att våga satsa på lite oprövade kort. Vi har alltför många gånger sett vilken enorm utväxling det kan ge när företag tar in någon där de ser potentialen men personen saknar den ”rätta” bakgrunden. Trenden pekar i rätt riktning, idag blir det tydligare att man kikar allt mer på personliga egenskaper och mindre på tidigare erfarenheter. Viljan att lära ihop med nyfikenhet och hög ambitionsnivå, visar sig ofta vara en formel som ger oanade resultat.

Sverige idag ser inte ut som det gjorde för bara några år sen. Vi har en hel generation ungdomar som vill ut i arbetslivet, deras CV är ofta brokiga. Man har haft en mängd olika jobb, det finns sällan en röd tråd utan man prövar sig fram för att hitta rätt. Många arbetsgivare är lite försiktiga med att anställa någon som haft 4-5 olika jobb inom loppet av 2 år. Det är fullt förståeligt, det kostar både pengar och energi att lära upp någon. Samtidigt kan det vara en möjlighet att få in ny och annorlunda kreativitet som kan smitta av sig på andra medarbetare. Rätt riktad energi är en fantastisk tillgång för alla bolag. Min gissning är att fler företag kommer att våga se över sina framtida policies och processer. Hur ser er rekryteringsprocess ut, vågar ni gå utanför ramen och se mer till personen än till erfarenheten? Frågan är både svår och tuff att besvara, det beror självklart på typ av tjänst som skall tillsättas. Men visst är det en intressant frågeställning och framförallt nödvändig på den arbetsmarknad som vi befinner oss på idag.

Jag har sedan länge tappat räkningen över hur många platsannonser jag har skrivit genom åren. Det har varit alla typer av tjänster och 99 % av dem har haft en massa ”önskningar, krav, måsten, bra att ha, en merit” osv…Jaja, ni fattar grejen.

Enligt statistik sker nånstans mellan 70 – 80 % av alla uppsägningar till följd av dåligt ledarskap. Man kommer inte överens med sin chef eller så gillar man helt enkelt inte att jobba med vederbörande. Med andra ord kan man konstatera att ledarskap är viktigt! En bra chef kan vara avgörande till varför man älskar sitt jobb precis som hen också är avgörande till varför man slutar. Nu står vi i begrepp att anställa och då uppstår givetvis frågan – Hur är jag som chef?

Vi ska anställa en rekryterare/konsultansvarig som alltså ska få mig som chef. Givetvis finns det ett antal kollegor men vid dagens slut är det jag som fattar besluten. Å hur tusan är då jag som chef?

Jag frågade den person som jag jobbat längst med här, vilket är drygt 6 år. Hennes omdöme lät så här, typ…

– Stefan, du måste förstå att det är speciellt att jobba med dig. Du är impulsiv, kreativ, fattar ibland alltför snabba beslut, vill gärna vara med överallt, tar mycket plats, ger och tar energi, far omkring som en Duracellkanin och skickar mail som ibland kan misstolkas. Man måste vara tålmodig att jobba med dig, samtidigt är det väldigt kul, det händer oftast nåt, du vill alltid framåt och är full av idéer. Du är som en öppen bok vilket ibland är jättejobbigt, samtidigt är det många gånger skönt, för då behöver man inte fundera var man har dig. Ska man ha dig som chef måste man vara inställd på att det går fort, det är entreprenöriellt och allt är inte helt uppstyrt. Samtidigt får man vara med och påverka väldigt mycket, vilket är kul. Vi har ju jobbat ihop i 6 år, så för mig passar det perfekt, jag gillar en miljö där allt inte är hugget i sten. Det krävs dock en speciell person för att orka med att jobba i en sån miljö, man måste vara beredd på att bli ifrågasatt och försvara sina beslut. Det är höga toppar och djupa dalar, men du är ju sån som person. Men du har hjärtat på rätt ställe och det betyder väldigt mycket, du ber också om ursäkt om du har gjort fel, det finns ingen prestige vilket är skönt.

Jahaja, det kändes ju sådär att få höra det, samtidigt var det givetvis nyttigt. Min ledarroll är med andra ord både otydlig, oprecis och svängig. Jag som gått omkring och trott att jag är fantastisk som ledare och chef – Boom där försvann den bilden! Å andra sidan tar jag det som positivt att det händer nåt, att jag har mycket idéer och att jag har hjärtat på rätt ställe. Att jag är som en öppen bok visste jag redan, mina vänner älskar att lira poker med mig då jag alltid blir överlycklig så fort jag får bra kort.

Nu ska vi alltså anställa en person som ska förhålla sig till det här. Som ska jobba med rekrytering och bemanning, som ska genomföra videopresentationer, göra kravprofiler, searcha fram de bästa kandidaterna, identifiera de mest lysande personligheterna, klura ut nya annonskanaler, skriva bra och träffande annonser, bygga nätverk, sälja in nya tjänster, ringa på referenser med mera med mera…Dessutom måste man gilla att jobba i en miljö som är svängig, i ett bolag som ska förändra rekryteringsvärlden, som är i full gång att ta fram tjänster som inte ens finns idag. Man behöver både vara kreativ, uthållig och inte ge sig om man inte hittar rätt kandidater. Dessutom kan arbetstiderna variera, det kan ibland bli kvällar och att vara flexibel är ett måste. I ett entreprenörsdrivet bolag som strävar efter tillväxt får man vara beredd på det mesta.

Egentligen skulle jag vilja anställa en person som både är tjej och kille, som är ung men ändå gammal, som har ett förnuft som min fantastiska mormor och energi som jag själv hade när jag var 20 år. Klok som en bok, förnuftig som få, engagerad och entusiastisk över livet och som kan läsa människor. Att inneha en analytisk förmåga krävs i rekryteringsrollen och samtidigt måste man kunna vara stabil som en klippa när det blåser. Att behålla lugnet i stressade situationer är inte alla som kan, men här är det ett måste då vi mellan varven behöver jonglera ett 10-tal uppdrag parallellt.

Om du inte är avskräckt än kan du kika in på vår hemsida och läsa mer om oss, kolla vår film samt rent av skicka in en ansökan.

Vi hörs!

/Stefan

Ett nytt år har börjat, ett år med nya förhoppningar, mål och förväntningar. Det är alltid med en viss spänning man tar sig an ett nytt år. Det känns lite grann som att börja om på nytt, nu får man en ny chans. Det är efter ett årsskifte som många bland annat börjar fundera på ett nytt jobb. Jag har redan fått ett par samtal från personer som funderar på att röra på sig och som frågat vad de bör tänka på. Det är nu när energin är pånyttfödd, när batterierna förhoppningsvis är påfyllda och vi har färska löften att ta bejaka som det ska hända! Det är nu – Ditt nästa jag ska inträffa. Det är faktiskt det som namnet Next u symboliserar. Varumärket syftar till att tänka i termen att vi alla har ett nästa jag, att vi alla kan förändra våra liv och nå dit vi vill, förutsatt att vi vill. Next u, you make the difference  – Det är Du som gör skillnaden.

Jag har alltid tyckt att man som individ gör skillnaden i sitt eget liv, ingen annan kan fatta besluten åt dig. Vi har alla eget ansvar för vad vi vill göra med våra liv. Oavsett hur man växt upp, vilken bakgrund man har så är det upp till varje individ att skapa sig den tillvaro man vill ha. Varje människa har sina egna preferenser för vad som är framgångsrikt, vi har alla våra egna mål att sträva efter. Det finns inget facit, det är det som är det fina med livet, det finns bara en inre tillfredsställelse. Visst är det lätt att man kikar på människor runt om kring och tycker att deras liv verkar så bra och inte blir det bättre med sociala medier där många verkar ha det så fantastiskt. Men faktum kvarstår, vill man förändra sitt liv så är det möjligt. Det kommer inte att ske snabbt, det kommer att ta sin tid. Man måste vara beredd på uppoffringar, på att förändra gamla vanor, att fatta obekväma beslut, men i slutänden tycker nog de flesta att det var värt det. Man brukar prata om talanger, men ingen talang har blivit det utan uppoffring, det ligger ofta oerhört mycket jobb bakom varje framgång. Det är lätt att titta avundsjukt på någon och tycka att den personen har haft mycket gratis, men ingenting är gratis. Visst har vi alla olika förutsättningar, både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt, men det finns så oerhört många exempel på människor som lyckats trots att de haft allting emot sig. Det handlar om inställning – vill man så kan man!

Häromdagen var jag på gymmet, då passade jag på att fråga tjejen i receptionen hur det såg ut nu efter nyår. Hon sa att det var galet och att det alltid var så efter nyår. Den största utmaningen enligt henne var att få folk att orka förändra, att fortsätta vecka ut och vecka in. När vardagen har kommit tillbaka, när motivationen tryter och resultaten inte blir som man hoppats då blir det lätt att man ger upp. Besvikelsen att inte all träning ger den effekt man hade hoppats gör att många faller in i vardagslunken igen och ett missat träningspass följs av ytterligare ett och vips så har man lagt det på is. Vi är byggda med ett väldigt starkt behov av belöning, vår hjärna är konstruerad med ett belöningssystem där dopaminet som utsöndras skänker oss en tillfredsställande känsla. Om vi inte belönar våra prestationer, kommer vi successivt att tappa gnistan att nå det mål vi satt upp. Utifrån det är det viktigt att sätta upp mål, både små delmål och ett större mål. Vi ska se till att ge oss själva belöning när vi når ett delmål och vi ska sätta upp en tidsplan som är rimlig, som ger oss utrymme att lyckas nå vårt mål utan att behöva försaka allt för mycket.

Om målet är att byta jobb under året, ska man se till att ge sig själv bra förutsättningar för att lyckas. En bra start är att ta reda på vad man vill jobba med, är det ett speciellt företag eller bransch som lockar? För att kunna nå ett mål är det bra att det är tydligt och då funkar det inte bara med ”byta jobb” och sen tro att det kommer lösa sig. Man får rekognosera, fråga sina vänner och försöka läsa på om branscher och företag som ser intressanta ut. När man väl har fått lite koll på vad man vill göra, är det dags att sätta upp sitt mål och sen göra en plan för att ta sig dit. Det kanske är så att man siktar på en vis typ av roll på ett bolag men att den inte finns tillgänglig just nu, då kanske det första målet är att ta sig in på bolaget och sen successivt jobba mot den rollen. Det kan ta sin tid, ett mål kan lätt sträcka sig över flera år, det viktiga är att staka ut vägen dit, vad som behövs för att nå dit över tid. Man kanske behöver komplettera med en viss typ av utbildning, språk eller något annat. Under den resan får man se till att ge sig själv belöningar och tala om för sig själv att man gör rätt. Många gånger är det bra att jämföra med idrottens värld, titta bara på de personer som gör en OS satsning, då handlar det om 4 år, med en tydlig plan. Att vara kortsiktig är inte melodin för den som är tillräckligt sugen att nå fram till ett visst mål. Det viktiga är att inte glömma av att njuta av resan, trots allt handlar livet om att leva i nuet, inte i en framtid.

Eftersom jag sedan barnsben alltid trott på att allt är möjligt, måste jag själv leva som jag lär. Jag har satt upp mina mål och jag är långtifrån där, jag tvivlar ofta om jag gör rätt saker, om jag tar rätt beslut, om jag valt rätt osv. Min egen resa har varit allt annat än rak, det har varit ett ständigt kämpande från att jag var liten till idag. Givetvis önskar jag ibland att jag hade fattat andra beslut, att jag hade valt andra spår, men nu är det som det är. För mig handlar det om att se framåt, att inse att livet är orättvist men att förstå att den enda som kan göra skillnaden i mitt liv är jag själv. Jag har alltid haft ett extremt starkt rättvisepatos och det får jag kämpa mycket med. Jag har jobbat stenhårt med att acceptera att livet är orättvist och utifrån det försöka forma det som jag vill. Skulle jag inte accepterat det hade jag förmodligen blivit bitter, jag hade börjat skylla på min omgivning och blivit avundsjuk, vilket är något jag avskyr. Bitterhet är för mig den sämsta egenskapen som finns, ur bitterhet kommer inget gott. Bitterhet är som ett gift som sakta bryter ner en. Att se sig själv som ett offer kommer aldrig leda till något gott. Jag kan spåra en hel del av offermentalitet på främst twitter. Där finns ett antal som ständigt ser sig själv som offer, de enda som mår dåligt av det är dem själva.

Nu är året 6 dagar gammalt och allt ligger framför oss. Vi går mot ljusare tider, om några månader slår blommorna ut, vårsolen värmer oss igen och allt blir lite lättare. Kanske är detta året då du blir ”Ditt nästa jag” och gör skillnaden för ditt liv? Beslutet är helt ditt eget, resan kommer inte att bli enkel men den kan bli spännande! Jag skulle vilja avsluta med att citera de första 2 meningarna i ett gammal svenskt pojkband som heter Noice , ”Du lever bara en gång och den gången är nu. Det finns bara en som vet hur du ska leva och det är du”