Kandidaten måste ses som en konsument! Avskaffa registrering och tröghet och gör det smidigt och mobilt.

On 14 december, 2016, in Personlig utveckling, by stefan
0

Att människan oftast vill ta den kortaste vägen, det vet vi. Vi vet också att människan köper med ögonen, sånt som vi finner tilltalande vill vi gärna ta till oss. Trots dessa solklara insikter lyckas vi ändå många gånger välja bort det självförklara för att istället köpa in på något annat, det är ytterst märkligt.

Vad är det då jag tänker på som jag associerar med detta? Självklart tänker jag på jobbsökandet, detta fenomen som verkar ha hittat en egen fil, där de enkla, smidiga lösningarna är sopade under matten till förmån för byråkratiska, fyrkantiga lösningar där konsumenten (kandidaten) ska leta sig fram till jobbet genom ett gäng klick för att registrera sig innan vederbörande kan påbörja köpprocessen genom att fylla i mängder av information om sig själv i 3-5 steg, för mig är det hål i huvudet! Den senaste tiden har jag förberett mig inför en föreläsning jag skulle hålla i ämnet, som den vän av ordning jag är, vill jag gärna vara förberedd. Därför agerade jag jobbsökande och genomförde ett 20-tal olika sökprocesser utan att till sist trycka ”skicka ansökan”. Det är snart 2017 och när det kommer till jobbsökandet, har visst klockan stannat på 1980, kom igen!

Om vi delar upp marknaden i 2 delar, vanliga företag och rekryteringsföretag, så ser det lite olika ut. De vanliga företagens hemsidor brukar gömma lediga jobb under ”Om oss”, efter lite detektivande och sisådär 5-6 klick brukar man hitta fram till en sida som ofta är så urbota tråkig att man nästan tappar lusten att söka jobbet. Man bör vara ordentligt sugen på det jobbet och man bör dessutom sitta framför en dator och ha gott om tid om man ska söka jobbet, men tid är ju något vi alla har i överflöd, det vet vi… Att överhuvudtaget kunna använda sin mobil till detta är mer eller mindre omöjligt, trots att 86 % påbörjar sitt sökande i mobilen enligt en undersökning av Kelton Research. Min gissning är att bortfallet blir rätt stort.

Rekryteringsföretagen som har detta som levebröd borde iallafall vara fenor på detta – kan man tycka. Efter att ha gjort en liten snabb research även där, så är det beklämmande, de har inte kommit ett dyft längre än företagen. På vissa av bolagen får man dessutom leta sig fram till jobben, innan man ska sätta igång med proceduren att börja registreringen, joråsatt…

Om jag satt som köpare på ett företag som skulle köpa in rekryteringstjänster, då skulle jag fråga rekryteringsföretaget, hur de jobbar med sin ansökningsprocess? Hur de gör sina jobb mer attraktiva än konkurrenterna? hur gör de för att jag som företagare ska sticka ut ur mängden? Kan man söka deras jobb via mobilen? Var hittar de sina kandidater? Dessutom skulle jag kolla in deras hemsida och läsa igenom några annonser, har de snyggt typsnitt, är det enkelt att söka jobb via deras hemsida, blir mina annonser snygga osv. Vi agerar idag på en marknad där kandidaten har betydligt större inflytande, då måste vi börja agera därefter.

Om E-handeln hade varit lika långt bak i utvecklingen som rekryteringsmarknaden, då hade vi fortfarande enbart handlat i butiker, vi hade gjort våra bankärenden på bankkontoret och jag undrar om vi inte fortfarande hade använt telefonkatalogen..

Jag tror att vi som agerar i rekryteringsbranschen måste gå före och spåra, vi måste se kandidaterna som konsumenter som ska KÖPA ett jobb. I Kotlers gamla marknadsföringsvärld, pratar man om produkt, pris, påverkan och plats, detta gäller i allra högsta grad för rekryteringsvärlden. Vi måste finnas med våra annonser där kandidaterna finns, de måste vara attraktiva, de måste påverka oss att vilja söka och priset översätter vi till ansökningsprocessen – dvs det ska vara enkelt att genomföra ansökningen. Om vi gör detta kommer vi garanterat att attrahera fler personer att byta jobb vilket gör att vi hjälper företagen att hitta rätt medarbetare snabbare och därmed kommer marknaden att växa. Vårt existensberättigande är att vara bättre än företagen på detta, är vi inte det så kan de lika gärna ta hand om processen själva, så enkelt är det.

Jag hoppas att vi ser en utveckling på detta under 2017, jag ska definitivt vara med och dra mitt strå till stacken. Vi på Next u ska fortsätta att utveckla vårt koncept med video, vi ska lansera mobil rekrytering och vi fortsätter utmana gamla strukturer och vanor. Vi är än så länge en liten spelare, men vi har höga ambitioner och är snabbfotade, det brukar vara en bra kombination.

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • • • • •
 

Next u för in det digitala i bemanningsbranschen

On 2 november, 2016, in Bemanningsbranschen, by stefan
0

Under 4 års tid har jag drivit bemanningsföretag i Stockholm och det har varit oerhört lärorikt. Bemanningsbranschen är precis som många andra branscher, unik i sitt sätt att verka. Det mest unika med bemanningsbranschen är att det är människor i alla lägen. Traditionellt i försäljning handlar det om att köpare och säljare är människor men i bemanningsbranschen är också produkten människor, vilket gör det än mer komplext. Man brukar prata om att den felande länken ofta är den mänskliga faktorn, därför försöker i stort sett alla branscher att hitta system för att undvika den mänskliga faktorn i största möjliga mån. Att driva bemanningsföretag blir därför extra komplext ur den aspekten.

När Next u grundades var tanken att starta Sveriges första helt videobaserade bemanningsföretag och det har vi lyckats med. 2012 startade vi bemanningsföretaget i Stockholm och idag gör vi uppdrag över hela Sverige. Under den här resan upplever jag att bemanningsbranschen har förändrats en hel del. Det är betydligt svårare att hitta duktiga konsulter och det krävs mer av oss som bemanningsföretag att få konsulterna att stanna länge på sina uppdrag. Next u är bara 1 av 1000 bemanningsföretag i Stockholm och antalet bemanningsföretag fortsätter att växa. I en sådan konkurrensutsatt bransch krävs det att man vågar gå sin egen väg och hitta sitt unika dna. Next u har valt att satsa vidare digitalt, det innebär att vi inom kort kommer att lansera mobil bemanning med tester och video. Vi kommer initialt att lansera den digitala bemanningen i Stockholm för att sedan rulla ut den över hela Sverige. Den tydliga trend som idag råder gör att vi ständigt måste uppdatera oss själva för att fortsätta ligga i den tekniska framkanten.

För ett antal år sen handlade allting om webben, man skulle vara bäst på webben och det gällde att vara på tårna för att hänga med. 2012 kom i stort sett all trafik på vår hemsida från andra datorer, idag 4 år senare ser vi att drygt 50 % är mobil trafik. På bara några år har mobilen tagit över som den naturliga trafikdrivaren. För Next u som bemanningsföretag i Stockholm handlar det om att ha örat mot asfalten och agera utifrån de beteenden som finns därute. Redan från start bestämde vi oss för att bli Sveriges ledande bemanningsföretag inom video och med den mobila explosionen satsar vi nu vidare och tar fram de bästa mobila bemanningstjänsterna. Inom kort kommer vi att lansera Talentpool som kommer att vara en ny bemanningstjänst i Stockholm. Idén kommer egentligen från dating som i mångt och mycket går att likna vid bemanningsbranschen. I år gör vi vårt absolut bästa år men 2017 blir året då vi verkligen kommer att urskilja oss från de bemanningsföretagen i Stockholm och övriga landet. Ser väldigt mycket fram emot lansering av både mobila bemanningslösningar och Talentpool.

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • • • • • •
 

Nu börjar det bli dags att säga förväl till CV:et

On 31 oktober, 2016, in Personlig utveckling, by stefan
0

Så länge jag kan minnas har man pratat om CV. Ett dokument framtaget att beskriva sina kompetenser, erfarenheter, sin personlighet samt förhoppningsvis vad man kan bidra med. Det har tjänat sitt syfte under väldigt lång tid och min gissning är att det kommer att fortsätta ett bra tag till. Ett av de största problemen med ett CV är att det är subjektivt och jag tror i stort sett alla människor vill framställa sig själv med sitt ”bästa jag”. Ett CV är analogt, svårt att verifiera och vem som helst kan med lite finess googla fram ett på nätet. Detta är alltså det dokument som vi ställer mycket av vår tilltro till när vi ska anställa vår nästa kollega. Visst har de flesta haft en anställning på det bolaget man skriver, visst har man säkert uträttat en massa bra saker och säkerligen har man tillskansat sig en massa kunskaper under resans gång. Men allvarligt – är det inte dags att vi en gång för alla börjar kika på nya verktyg!

Låt oss en gång för alla fastslå att rekrytera rätt människor är svårt. Det är en mängd pusselbitar som måste passa samtidigt. Den högsta träffsäkerhet man kan uppnå med en rekrytering är strax över 60 %, då har man djupintervjuat samt genomfört normativa tester, man har även tagit ordentliga referenser och bakgrundskontrollerat personen. Om man gjort allting bye the book och max når upp till drygt 60 % sannolikhet för att personen kommer att lyckas på jobbet, då förstår man att detta är komplext. Alla som varit med och genomfört en dålig rekrytering vet vilket elände det kan sluta i, vantrivsel, mobbing, dålig stämning, folk som går in i väggen är bara några av de symptom som kan uppstå vid en felrekrytering. Vad detta kan kosta i kronor och ören vill jag knappt tänka på, det är alldeles för mycket pengar. Ändå väljer vi att lita på ett CV och vi stirrar oss lätt blinda på vad personen jobbat inom för bransch och om vederbörande har kunskap inom området som kan vara aktuellt.

Många pratar om kompetensbaserad rekrytering, men inte heller det löser alla problem. Testa att skicka in en duktig fotbollsspelare i ett lag där denne inte kommer överens med någon av lagkamraterna, ogillar tränaren eller inte trivs i miljön. Hur många är det inte som lyckas i sina klubblag men som inte lyckas i landslaget, det är betydligt vanligare än vad man tror. Det kan ofta vara små saker som fäller avgörandet om någon lyckas eller inte.

Min gissning är att vi alltmer kommer att gå mot att hitta bättre och bättre tester, arbetsprover, case, dolda referenser samt studera personernas profiler via sociala medier. Vi människor brukar vara rätt innovativa för att hitta nya vägar fram, samtidigt innebär det också att många av oss behöver öppna upp våra egna vyer, vi kan inte längre snöa in på enbart kompetens, bransch eller erfarenhet, vi behöver kika på vad människor kan tillföra. Egenskaper som inställning och engagemang kommer att bli ännu viktigare att mäta, modern forskning visar idag motivation och attityd är framgångsfaktorer inom arbetslivet. Det gamla talesättet – Vill man så kan man, är nog på väg att bli än mer viktigt.

Nu är det visserligen höst och vi står inför en lång vinter, men lagom till valborg är det väl dags att slänga in CV:t i brasan och förpassa det till historien, det har haft en lång och trogen tjänst, men allt som har en början har också ett slut..

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • • • •
 

Entreprenör – på liv & död

On 22 augusti, 2016, in Personlig utveckling, by stefan
0

När jag var liten och läste sagoböcker fanns det ofta en magiker som med sitt trollspö kunde förändra världen i ett nafs. Det var drömmen att hitta ett sånt spö och sen trolla fram massa godis, leksaker och annat som gjorde livet mer spännande! Som entreprenör önskar man många gånger att det verkligen gick, dessvärre inser man framgång inte kommer av trollspön och önskningar, det kommer endast genom hårt arbete, bra beslut och ett ständigt strävande efter utveckling. Dessvärre blir man som entreprenör lätt drabbad av trollspöet dock.

När man som entreprenör lyckas skriva avtal med ett större företag känns det fantastiskt! Det är ofta en lång process, en mängd möten, upphandlingar och prisförhandlingar. Det är sällan någon räksmörgås att signa ett större avtal, men känslan när man signat och påbörjat samarbetet är euforisk. Som mindre spelare vet man att leverans är nyckeln och är det en större kund är man alltid på tårna vid minsta signal. För ett gäng år sen vad jag VD i ett annat bolag med 10 – talet anställda och vi lyckades skriva ramavtal med Coca-Cola, jag kommer aldrig glömma den känslan. När avtalet väl var påskrivet satt jag ned med dåvarande HR direktören och berömde henne för att jag tyckte det ett modigt beslut att skriva ett avtal med ett litet bolag och svaret jag fick var, citat ”Stefan, min erfarenhet av samarbeten med mindre bolag är enkom positiv, de är alltid på tårna när vi hör av oss och ger oss alltid högsta prioritet”. Jag hade inte riktigt tänkt på det så, men när jag väl funderade på det tyckte jag att det var både logiskt och klokt, alla företag/människor gillar att bli furstligt behandlade.

Som en mindre spelare vill man alltid leverera världsklass, oavsett tidpunkt och klockslag. Som entreprenör lever man med sitt bolag 24/7, oavsett var man är finns ständigt tankarna och oron för att man missat något. Det är också en del av nerven som gör att åtminstone jag älskar entreprenörskapet, det är på riktigt och det är få saker i livet som ger större kickar och arga känslor som företagandet – heaven and hell! Nedsidan med att skriva avtal med större kunder är att trollspöet lätt kan svinga tillbaka helt utan orsak, man är oftast bara ett samtal bort från att tappa ett väl fungerande samarbete. Någon slutar eller byter position och helt plötsligt är det någon ny person som fattar besluten och då kan pendeln svänga snabbt. Det som anställda på större bolag sällan förstår är hur hårt det kan slå på ett mindre bolag. Som mindre spelare är varje anställd en stor investering, man räknar med att växa sin business med en stabil grund av kunder i botten för att sedan fortsätta öka med nya kunder, samtidigt vill man inte tappa någon kund, framförallt inte någon stor kund.

Entreprenörskapet är en livsstil, det är inget jobb mellan 8 – 17, man ÄR sitt företag och känslorna speglar ofta resultaten. Utifrån det är det beklämmande hur politiken just nu ser på entreprenörskapet. Nu börjar sommaren lida mot sitt slut, åtminstone vädermässigt. På Next u står vi inför en spännande höst, vi har gjort vårt bästa första halvår, anställt nya personer både på rekrytering och säljavdelningen och inom kort kommer vi att lansera helt nya tjänster inom bemanning och rekrytering. Under sommaren har utvecklingen fortgått och programmeringen har pågått för fullt och jag har själv beskådat resultatet och det ser bra ut! Nu ska vi bara testa tekniken, gå igenom processerna och sen lansera, det kommer att bli en spännande höst och vinter!

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • • •
 

Den nya arbetsmarknaden – Finns det någon som förstår den?

On 22 april, 2016, in Personlig utveckling, by stefan
1

Nu har jag snart jobbat drygt 10 år inom rekrytering – och bemanningsbranschen. Jag tycker mig ha god insikt i hur arbetsmarknaden historiskt har fungerat och hur den ser ut idag. Det senaste året upplever jag att något har hänt, någonting har förändrats. Jag har inget vetenskapligt belägg för det jag kommer skriva, det är endast underbyggt på en mängd samtal med kunder, andra entreprenörer, jobbförmedlingsaktörer, arbetsförmedlingen och det egna bolaget. När jag kikade in på arbetsförmedlingens sida fanns drygt 133.00 lediga jobb, det är ett par stycken. Problemet som allt fler upplever är att det är för få sökande till jobben och bland de som söker är det väldigt många som bara skickar in en ansökan utan att bry sig. Utöver det märker vi att det är fler som väljer att tacka nej till ett jobb, trots att de i flera fall inte ens haft ett annat.

Igår åt jag lunch med en annan entreprenör. Han hade drivit sina företag sen början på 90-talet och han berättade om en händelse som skedde förra veckan. De hade fått in en stor kund som behövde hitta drygt 25 nya personer till sitt lager. De skickade ut en förfrågan till sin egen kandidatbas och fick drygt 40 anmälningar, dessutom lovade arbetsförmedlingen att bistå med ytterligare hjälp. AF fick in drygt 35 stycken och totalt skulle de bli 75 personer på det mötet. Eftersom antalet personer var så stort bestämde de sig för att skicka 3 anställda till det mötet för att verkligen kunna ta hand om samtliga. När mötet väl drog igång kom det totalt 7 personer, 7 STYCKEN AV 75! Det är skrämmande dåliga siffror.

Imorse snackade jag med en annan person som driver ett bolag med 50-talet anställda, de hade sökt duktiga medarbetare inom sälj, service och teamledare och fick knappt några ansökningar. De annonserade tjänsterna via olika jobbportaler, de gick ut via de egna anställdas nätverk och använde en mängd andra kanaler, men alltför få sökte deras jobb. Säljtjänsterna var med bra grundlön, tjänstebil och 6 veckors semester, ändå fick de knappt några ansökningar.

För ett tag sen pratade jag med en av säljarna på en av Sveriges större jobbportaler, även de upplevde en markant förändring. Mängden lediga tjänster ökade utan att antalet ansökningar följde med i samma takt.  Han berättade att han fått in ett gäng nya kunder som tidigare aldrig annonserat, även de upplevde att det var svårt att få intressanta ansökanden. Till saken hör att de flesta företag jag pratat med det här året har tummat på sina krav, man nöjer sig allt oftare att söka efter personer som är motiverade, har rätt inställning och visar engagemang, man skippar branschkunskap eller rätt bakgrund. Dessvärre verkar det bli allt svårare att finna folk som vill jobba.

Igår läste jag en artikel om hur man som kandidat skulle bete sig på intervjun. Mycket handlade om att man som kandidat skulle be företaget motivera varför man skulle börja där, ställa krav på arbetsgivaren och ifrågasätta villkoren. Min gissning är att vi nu börjar skönja de problem som vi själva under lång tid har skapat. Det viljestyrda samhället, man ska jobba med det som är kul, utvecklande och stimulerande. Man vill ha en tydlig utveckling, ett självförverkligande jobb och ständig stimulans. Att gå till ett tråkigt jobb är inget alternativ, då väljer man antingen att kliva av eller tacka nej till ett erbjudande. Det är kontor utan fasta arbetsplatser, flextider, möjlighet att jobba hemifrån och helst ska man inte behövas utsättas för att resultaten mäts – det kan anses kränkande.

Företagen kämpar stenhårt med att framstå som bra arbetsgivare, man jobbar på sitt employer brand och slåss om att hitta ”talangerna”. Vi har mängder av möten och seminarier där vi diskuterar hur vi skall göra för att attrahera rätt personer och vi vänder ut & in på oss själva för att vara kreativa i våra platsannonser – allt i strävan att attrahera rätt målgrupp.

Jag har alltid försökt att se framtiden an, att vara positiv och se möjligheter. Nu börjar det dock kännas en smula oroväckande, om fler väljer att ställa sig utanför arbetsmarknaden då lär vi få ännu större problem. Häromdagen skrev grundarna av Spotify en artikel som pekade på några av problemen för större tillväxtbolag, men även mindre bolag upplever problem att hitta rätt kompetens. Som jag skrev i början har jag inte vetenskapliga belägg för detta, det är bara en känsla och en sammanfattning av en mängd olika samtal med intressenter som upplever samma sak. Jag hoppas att vi alla har fel och att pendeln svänger.

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • • • • •
 
« Previous Entries