Att jobba med rekrytering och bemanning innebär att man får lyxen att komma ”innanför murarna” på många företag. Varje företag har sitt specifika DNA och det byggs upp av människorna i bolaget utifrån de värderingar ledning och medarbetare sätter. När jag sitter i samtal med cheferna, ställer jag en mängd olika frågor och skälet är egentligen bara min nyfikenhet. Visserligen har div säljutbildningar lärt mig vikten av behovsanalys, men om man i grunden råkar vara nyfiken kommer den av sig själv. Det bästa med att ställa en mängd frågor är att jag lär mig mycket, vilket jag upplever som både berikande och roligt. Är man ute och träffar mycket kunder så händer det ibland att man ”snubblar” in i ett projekt som skall dras igång. För ett par veckor sen fick jag ett samtal från en chef inom Grohe, där han berättade att de inom kort kommer att lansera en ny produkt på svensk marknad. Givetvis frågade jag vad det handlade om och fick då till svar – avvakta ett par dagar så återkommer jag (nyfiken som jag är luskade jag givetvis..)

Sen en vecka tillbaka så är projektet officiellt och det heter Grohe Blue. Det handlar om en kran som levererar varmt och kallt vatten, men även iskallt kolsyrat vatten ur samma kran. Det handlar alltså om något så enkelt som iskallt bubbelvatten direkt ur drickskranen, enkelt men så genialt! Jag själv har installerat en sån kran hemma och den är fantastisk. Jag behöver inte längre köpa en massa mineralvatten från affären utan nu vrider jag bara på kranen och har iskallt mineralvatten i mitt glas, underbart. Dessutom känner jag mig mer miljövänlig genom att använda kranvattnet direkt istället för att köpa vatten ur plastflaskor som transporterats långa sträckor. Det enda som behövs är en apparat som sitter under min diskbänk för att kyla vattnet samt en gasolflaska som skapar bubblorna.

Nu har vi fått i uppdrag att rekrytera in teamet som skall lansera Grohe Blue i Sverige. Det är ett projekt som känns oerhört kul att sätta tänderna i. Vi ska rekrytera in en säljchef/säljare som kommer att hålla i projektet och vi ska rekrytera in 6-7 studenter som kommer att jobba med försäljningen av Grohe Blue. Man kommer att sälja produkten till både företag och privatpersoner, vilket är extra spännande! Man kommer att jobba både med events, direktförsäljning och en hel del canvas på företagen. Studenterna kommer att köra runt med Grohe Blue scooters för att marknadsföra produkten. Ledningen i Tyskland har valt Sverige som en första marknad vilket är spännande. Lärdomarna härifrån får ligga till grund för övriga marknader runt om i Europa.

Den här typen av projekt är vansinnigt roliga att rekrytera till. Som rekryteringsbolag får vi ett större ansvar, det kan man välja att se på olika sätt. Själv ser jag det som en utmaning och ett förtroende, att vi på Next u anses såpass duktiga och kompetenta att vi får detta ansvar. Givetvis känner vi en extra press, men det är bara nyttigt, sånt växer man av. Inställningen är som i allt annat avgörande och nu ställs vår energi, kreativitet, kunskap samt våra nätverk på sin spets. I detta läge känns mina 40+ som en klar tillgång, erfarenhet kan ibland vara extra mycket värt!

Om du känner någon/några som du anser vara lämpade för att ta sig an detta projekt, tveka inte att tipsa om dem! Det kommer att utgå finders fee, både för tips gällande studenterna och säljchefen. Maila mig direkt på stefan.liden@nextu.se

Klicka gärna på länken här för att få se filmen om Grohe.

Sveriges framtid ligger i händerna på hur duktiga vi är på försäljning. I stort sett alla som idag bär upp en anställning eller driver eget bolag är i händerna på att det finns några som säljer företagets produkter/tjänster, men även att man säljer företagets varumärke externt till vänner o bekanta såväl som internt till sina kollegor. Försäljning är nyckeln till ett företags framgång och för många bolag även skillnaden mellan överlevnad eller att hamna i DI.s annonser över konkursade bolag. Trots att försäljningen för många bolag är den mest kritiska punkten, så pratas det mycket om de ”där” jobbiga säljarna, som alltid ska ta plats och höras. Dessutom får jag känslan av (ej vetenskapligt uppbyggt) att sälj idag är något som tyvärr sjunker i status. Vi möter det dagligen när vi ska rekrytera, inte bara inom sälj utan även inom andra verksamhetsområden. Många undrar om ”man måste sälja” i den eller den tjänsten?

Hur ska vi då göra för att försöka sätta sälj högre på den allmänna kartan? Svaret är inte lätt, det handlar i grund o botten på att förändra värderingar, förändra vårt synsätt och även förändra medias sätt att rapportera om det. De stora mediehusen har väldigt stora säljorganisationer, men det är vattentäta skott mellan journalister och säljare. De förstår inte att de står i beroendeställning till varandra. Som rekryteringsföretag märks det när vi annonserar lediga jobb inom försäljning, att mängden ansökningar är betydligt färre än om vi annonserar lediga jobb inom kundservice eller ekonomi. Många klickar på säljjobbet, men de väljer att inte skicka in sin ansökan. De gånger som vi har ett välkänt varumärke är det lite lättare, men vi kan inte förlita oss på att varumärket ska göra jobbet enklare.

När jag växte upp ansåg man att försäljning var något man var stolt över, en duktig säljare var någon man såg upp till. De åkte ofta fina bilar och klädde sig i kavaj, de tillhörde definitivt medelklassen med en touch åt den övre medelklassen.

Om vi i Sverige ska försöka få fart på hjulen igen, då kommer det krävas att vi sätter igång att sälja på ett bättre sätt. Är det någon som hört någon politiker prata om försäljning? Är det någon som hört någon andas ett ord om man kanske skulle börja prata lite försäljning i skolan? Visserligen är det några politiker som emellanåt andas nåt om entreprenörskap i nån artikel, men oftast landar det i just prat, det är sällan man ser någon riktig förändring. Ung Företagsamhet finns idag i skolan, men det fanns redan på den tiden jag gick i skolan. Att lyckas som entreprenör KRÄVER att du kan sälja, både din idé, din produkt och din vision. Man kommer att mötas av så många skeptiker som försöker motbevisa att det går, att man nästan behöver en dåres envishet för att lyckas. Försäljning är något som behöver komma upp på dagordningen igen, både politiskt men även i skolan! Oavsett om man heter Reinfeldt eller Löfvén kommer ett bra försäljningsklimat vara nödvändigt om man vill uppvisa en minskad arbetslöshet, ett bättre samhällsklimat och en vård/skola som håller bra standard. Det många glömmer är att allt hänger ihop, samhället är ett kretslopp där alla är beroende av varandra.

Man pratar om att avsätta mer pengar åt vården/skolan, men det kräver i sin tur att det finns många som bidrar med skattepengar. Pengarna kommer ifrån att företag tjänar pengar så man kan fortsätta anställa, vilket leder till mer skattepengar och mindre bidrag. Blir det färre jobb, minskar skatteintäkterna och då får vården/skolan mindre resurser – Allt hänger ihop, även om vissa tror att om man avsätter lite pengar hit och dit så löser sig allt. Det är tyvärr inte så det funkar, även om det vore en drömvärld.

Eftersom jag är person som väljer att fokusera på det positiva och gärna ser glaset som halvfullt, hoppas jag att politikerna och allmänheten får upp ögonen för att försäljning är en av de viktigaste nycklarna som finns. Vi måste förändra vårt synsätt på sälj och faktiskt börja höja upp statusen på det yrket igen. Endast då kan vi vända den negativa klang som yrket just nu har. Om jag vore ung och ville satsa på en karriär eller starta eget, skulle jag först se till att lära mig sälja. Det är en kunskap man har nytta av hela livet, oavsett sammanhang eller nivå. Kan man sälja så har man alla förutsättningar att klara sig genom alla typer av konjunkturer. Vi tänker inte på det, men vi alla säljer i någon form. Vi säljer in aktiviteter, tankar, planer för att hitta på saker, middagsplaner osv. Via sociala medier säljer vi in våra budskap, våra bilder och allt i jakten på bekräftelse genom likes och kommentarer. Egentligen säljer vi alla nånting varje dag, men vi vill inte öppet beteckna det som försäljning. Jag lovar att om alla skulle börja fundera på försäljning, framförallt sin egen försäljning genom sättet man framför sina budskap, så kommer vi alla att bli mer medvetna och se det mer positivt. Det är inte farligt, däremot kanske många tycker det är lite obekvämt till en start.

Min förhoppning är att vi alla oavsett bakgrund, politisk härkomst, nationalitet, kön eller annat börjar tänka i de här banorna. Att sätta försäljning på agendan, är något vi alla tjänar på, det är jag helt övertygad om!

Den 5.e mars läste jag ledaren i Aftonbladet. Det var Eva Franchell, tidigare pressekreterare på S som skrev den. Hon inledde artikeln såhär:

”Bemanningsbranschen har blivit en miljardindustri numera. De 35 största bolagen omsatte i fjol över 20 miljarder kronor och sista kvartalet var all time high, rapporterar TT. I Sverige arbetar 135 000 människor i bemanningsföretag. Så snabbt har den nya arbetsmarknaden vuxit fram. Fast anställda har blivit flyttbara. Människor har blivit utbytbara. 135 000 vet inte var de kommer att arbeta om ett halvår. Många av dem vet inte ens om de har ett arbete att gå till”

När jag läser detta, så verkar det förskräckligt. Man vet inte om man har ett jobb att gå till imorgon? Kommer det finnas några anställningskrav kvar? Är människor utbytbara, handlar det bara om pengar? Frågorna staplas liksom på hög och det enda man känner är hopplöshet ”kommer det finnas några riktiga jobb kvar”?

Jag blir så bedrövad när en människa i politisk maktställning med Sveriges största kvällstidning som uppdragsgivare, får sprida såna lögner och uppvisar sådan enorm okunskap! Det stör mig något så oerhört när jag läser vad hon skriver, hur dåligt insatt hon är och dessutom uppvisar hon en sån arrogans när man frontar henne med fakta. Bemanningsföretagen med Henrik Bäckström i spetsen, skrev till henne och bad om ett förtydligande vad hon menade. Svaret blev att hon lyfte upp bärplockare från Asien, lastbilschaufförer från Filippinerna och slaktare från Polen. Det visade sig sen att dessa personer inte hade jobbat för något auktoriserat bemanningsföretag, de fanns inte med i hennes statistik om de 135000 personerna och det visade sig visst att hon inte hade en aning om hur branschen funkade. Blir jag förvånad – Nej, inte vare sig av hennes okunskap eller av Jonas Sjöstedt och hans gäng som vill förbjuda bemanningsföretag!

Bemanningsbranschen är idag till 97 % anslutna i ett medlemsförbund som heter ALMEGA bemanningsföretagen. Det innebär att man har kollektivavtal med samtliga 14 LO förbund, Tjänstemanna – och akademikerförbunden och man måste följa gällande kollektivavtal. Att vara anställd konsult på ett auktoriserat bemanningsföretag innebär samma trygghet som en anställning på ett vanligt företag. Skillnaden mellan att vara konsult och anställd av kundföretaget direkt är oftast att vissa personalförmåner som kundföretaget har, inte gäller för konsulten. Självklart skiljer det mellan olika företag, precis som det kan skilja på 1000 andra saker mellan olika bolag. Det finns de som har dåliga erfarenheter, precis som de finns de som har bra erfarenheter. Det är även en skillnad att vara anställd som tjänsteman kontra att vara anställd inom lager och produktion. Med andra ord, precis samma skillnad som det är mellan olika företag, olika chefer och olika företagskulturer. Varför finns det då bemanningsföretag och behövs dem?

Svaret är att svenska arbetsmarknadslagar är skrivna utifrån en verklighet som fanns för länge sen. De är skrivna utifrån en industri, där det inte fanns en global konkurrens, det fanns inget internet och att köpa och sälja över gränserna var obefintligt. De är inte anpassade efter dagens verklighet. De är inte heller anpassade efter hur dagens ungdomar resonerar, de är helt enkelt som teven på 50-talet, svartvita. Utifrån en förändrad verklighet med fler aktörer, förändrad konkurrens och ett tuffare företagsklimat, måste man anpassa sig. Exakt likadant är det för alla andra i samhället, skulle ett fotbollslag träna och spela som man gjorde för 60 år sen, skulle de åka på storstryk. Bemanningsbranschen finns för att dagens arbetsmarknadslagar inte är uppdaterade. Företagen vågar inte alltid anställa, även om efterfrågan och arbetstrycket är högt för stunden. Dessutom är provanställningen endast 6 månader, vilket ibland kan vara alldeles för kort tid att utvärdera om en tillväxt är bestående eller om en person verkligen är så duktig som hen sålde in sig själv på intervjun. Man ska också ha i åtanke att många unga idag, tycker att det är perfekt att jobba för ett bemanningsföretag. Man kan hoppa lite mellan jobb, man kan ha flera extrajobb eller man kan pröva sig fram lite mer. Man känner inte riktigt samma ansvar om man är bemanningsanställd, det känns oftast lite lättare att säga upp sig från ett bemanningsföretag än från det ”riktiga” företaget.

71 % av alla som fått jobb av bemanningsföretag är mellan 18 – 34 år och drygt 40 % utlandsfödda. Många av dessa hade garanterat inte fått ett jobb pga bristande erfarenhet. Tack vare möjligheten med bemanning så vågar många företag hyra in personal, som sedan blir anställda av företaget efter en tid. I väldigt många fall väljer företagen att anställa en bemanningsanställd när någon annan slutar, då har företaget och individen redan lärt känna varandra och det blir en naturlig lösning. Båda blir en vinnare i det läget. Givetvis finns det mindre seriösa bolag och tyvärr har ju media varit duktiga på att lyfta upp dem som representativa för hela branschen.

Som parentes kan jag nämna att jag via twitter kontaktade Eva Franchell om detta, men hon var ointresserad av att prata med mig. Jag blev bemött med en arrogant attityd av både henne och Ulla Andersson som är ekonomiskt talesman för Vänstern. Det roliga var dock att ett antal andra twittrare klev in till mitt försvar och tyckte att jag blev mycket ohövligt bemött. Vad tror ni svaret blev? Dödstyst..

Jag påstår inte att branschen är perfekt, det finns ett gäng olika saker att förbättra. Däremot påstår jag att de här 135 000 jobben inte hade varit lika många om inte branschen hade funnits. Motståndarna till branschen hävdar att de ändå hade funnits, men till det säger jag bara en sak – Det finns inte en möjlighet! Varje företag består av människor och enligt Mazlows behovspyramid är människans mest grundläggande behov (bortsett rent fysiska), trygghet. Tack vare möjligheten att hyra in personal, känner sig företagen tryggare, de vågar överanställa lite extra för att möta kommande behov och de törs också ta in lite yngre människor som får jobba sig uppåt. Det blir en naturlig brygga in på arbetsmarknaden. Dessutom har många företag i Sverige utländska ägare som är vana vid bemanning. De är vana vid att ha en majoritet egna anställda och en liten del för att kapa toppar, semestrar eller ha en större flexibilitet vid extra stort tryck. Bemanningsbranschen fyller idag en viktig funktion på arbetsmarknaden och jag hoppas innerligt att Ulla och Eva kommer att läsa på lite mer innan de uttalar sig nästa gång. Politikerförakt skapas av inkompetens, arrogans och dålig förankring i verkligheten. Hoppet är det sista som överger människan – därför hoppas jag att även de kan läsa på och ändra sin inställning.

Förra veckan hade jag förmånen att befinna mig på Founders Alliance entreprenörsträff nere på Melker Anderssons Trattoria. Det var en intressant lunch, där vi dels hade förmånen att lyssna på Melker själv, men även att lyssna till Johan Tilander som grundade företaget Office Management. Det är alltid lika fascinerande att lyssna till människors olika historier, man inser hur mycket blod, svett och tårar som ligger bakom varje framgångsrikt bolag. Jag tror att framgången ligger i entreprenörens händer, det är egentligen inte affärsidén som är det unika. Många framgångsrika bolag har ingen speciell produkt eller något annat unikt, det är entreprenörens vilja och drivkrafter som gör skillnaden.

När jag lyssnade till båda dessa män, insåg jag att slumpen många gånger spelar in vilken typ av företag som bildas. Johan hade varit säljare på Carl Lamm och tyckte att han hade kört fast där, därför beslöt han sig för att starta eget istället. Han hade säkert kunna sälja vilken produkt som helst och lyckats lika bra med den, det som gjorde hans framgång var hans enorma driv! Melker å sin sida hade en brinnande passion för mat, därav att valet föll på den branschen. I min värld är framgångsrika entreprenörer många gånger att likställa med framgångsrika idrottsmän, de har valt sitt eget yrke och sen satsat allt för att lyckas. På varje framgångsrik entreprenör/idrottsman går det ett antal som inte har lyckats. Det finns en uppsjö av entreprenörer som inte riktigt slår igenom, de lyckas nätt o jämnt få sin verksamhet att överleva och det blir inte många kronor över. De håller ner sin egen lön, låter bli att pensionsspara och jobbar både dagar, kvällar och helger. Allt för att verksamheten ska hålla sig flytande. De här entreprenörerna läser man sällan om, de jobbar i det dolda och kämpar för sin existens varje dag.

Under min resa har jag varit med om en hel del. Bland annat har jag hunnit med att träffa ett gäng riskkapitalister och lyssnat på vad de tycker är viktigt, innan de väljer en potentiell investering. I de flesta fall väljer de att investera i en person eller ett team, före en bra idé. De vet att ingen idé är så bra att den idag säljer sig själv. Bakom varje bolag måste det finnas minst en person som passionerat brinner för försäljning. Kan den här personen som brinner för försäljning, lyckas rekrytera in flera som brinner för det, finns möjligheten att bygga bolaget större. Med en bra produkt kan man komma en liten bit, med ett bra team kan man komma väsentligt mycket längre.

Johan som har byggt upp Office Management, berättade att hans styrka var att hitta duktiga personer och göra riktigt bra säljare av dem. Han byggde säljtävlingar, skapade säljteam som tävlade mot varann och fick hela bolaget att tänka försäljning genom hela ledet. Hans tanke var att sälj skulle genomsyra bolaget och vara en röd tråd genom hela processen. Jag vet att detta också har varit grunden till flera andra bolags framgångar, några av dessa är Dustin och Academic Work,  som också har varit oerhört duktiga på att bygga upp bra och stora säljkårer som skördar stora framgångar.

Försäljning är något som i folkmun många gånger anses vara lite ”fult”, man associerar sälj med ”de som ringer hem och försöker kränga saker till en”. I min värld är försäljning något fint, det är grunden till att många företag blomstrar, att man kan anställa människor och att man bidrar till samhället med bland annat skatt. Jag är också en av dem inte gillar krängare, försäljning handlar om att först identifiera ett behov innan man säljer in sin produkt/tjänst. Försäljning hänger också i mångt och mycket ihop med timing, att behovet finns där just då. Jag är övertygad om att de flesta entreprenörer skriver under på att skillnaden mellan ett bolag som nätt o jämnt överlever och ett som går bra, beror på att det bolaget som går bra lyckats med att sälja sina produkter/tjänster i större utsträckning. Man kan likställa det med ett idrottsteam, ett vinnande team avancerar i ligan medan ett förlorande riskerar att falla ner i lägre divisioner.

Jag som har valt att driva Next u, ett rekryterings – och bemanningsföretag, får ju ofta möjligheten att träffa människor som funderar på vad de vill jobba med. Försäljning ligger för många ganska långt ner på listan över drömjobb, däremot ligger entreprenör ofta rätt högt upp. Framförallt bland de yngre som vill komma ut i arbetslivet. Jag tror inte många av de riktigt har förstått att entreprenörskapet är oerhört tätt förknippat med att kunna sälja. Därför är mitt tips till alla som funderar på att någon gång starta bolag, börja med att testa på försäljning, det kommer att vara nyckeln till att kunna driva upp ett bolag. Entreprenörskapet är verkligen inte för alla, det kräver en hjärna som jobbar 24/7, det kräver ett psyke som klarar av det mesta. Det kräver också en förmåga att hantera misslyckanden, att inse sina tillkortakommanden och tänka om och agera, inte vara passiv och hoppas. Entreprenörskapet är fantastiskt, men det är också en livsstil, man äter, lever och sover sitt bolag. Det bör man ta med i kalkylen, den dag man börjar överväga att starta eget.

Eftersom vi nu lever i en tid där självförverkligande ligger högt upp i de flesta undersökningar, tycker jag att det är lite märkligt att så få söker sig till försäljning. Serviceyrken i olika former drar mycket ansökningar, däremot drar inte säljyrket tillnärmelsevis lika många. Min gissning är att det beror på säljyrkets klang, tyvärr. Jag hoppas att vi kommer se en förändring gällande detta, att säljyrkets rykte ska börja peka åt rätt håll igen. Om Sverige ska fortsätta vara ett land där entreprenörskapet ses som något bra och fint, då krävs det att säljet börjar komma upp på agendan. I annat fall har åtminstone jag svårt att se hur vi ska öka den procentuella andelen bolag som genererar uthållig tillväxt, som är navet för att generera jobb och välfärd.

Under ett antal års tid har jag läst om hög ungdomsarbetslöshet och hur svårt det är att komma in på arbetsmarknaden. Att de sk trösklarna in är alldeles för höga, att utbildning är nyckeln och att bolagen endast vill ha de största talangerna. Detta är vad media dagligen basunerar ut, det är idag en sanning om man slår på teven, lyssnar på radion eller läser tidningen. Alla vill ha en trygg tillsvidareanställning där man vet att det trillar in en stabil lön på kontot den 25.e. Detta är vedertaget och samtliga politiker oavsett block eller färg är mer eller mindre ense om detta.

Min egen erfarenhet, efter att ha drivit rekrytering och bemanningsföretag i drygt 6 år, ser en smula annorlunda ut. Det är långt ifrån alla ungdomar som idag vill ha en tillsvidareanställning, man kan många gånger ha ett antal olika extrajobb. Man vill inte ”tillhöra” endast ett företag, man vill gärna ha sin frihet, jobba på sina villkor och varför måste kontorstiderna se ut idag som de gjorde för 50 år sen? Stereotypen för arbetsmarknaden ser idag annorlunda ut än den gjorde för bara 5-10 år sen, det är bara inse att kommande generationer förväntar sig något mer, något annorlunda. Givetvis inte alla, men en allt större andel ser flexibilitet som naturligt. Man är uppväxt med att spela spel med kompisar från hela världen, där kompisarna befinner sig i olika tidszoner. För oss som är födda på 70-talet eller tidigare blir det många gånger obegripligt, men jorden snurrar och tiderna förändras.

När vi läser CV.n är det långt ifrån ovanligt att se en person på 25 år som haft ett 10-tal arbetsgivare. Man har själv valt att säga upp sig från de flesta av dessa ställen då man inte riktigt fick den utveckling man själv ville ha. Vi märker också att flera väljer att tacka nej till ett jobb, många gånger med en rätt tunn motivering, ”det kändes inte rätt” är inget ovanligt. Samtidigt styrs Sverige av företagare som i de flesta fall passerat 40 år, inte konstigt att det ibland krockar. Företagen försöker upprätthålla sina regler och policies samtidigt som det kommer in en ny skara som gärna utmanar dessa. Jag har sett fler än 1 chef som kliat sig i huvudet, många gånger helt oförstående.

Till detta kommer fackförbunden med LO i spetsen som desperat vill reglera arbetsmarknaden, de har krav på heltid och de tycker många gånger att bemanningsföretagen är paria som förstör svensk arbetsmarknad. De kämpar med näbbar och klor för att upprätthålla en reglerad arbetsmarknad med regler som många gånger har passerat bäst-före-datum för flera år sen. Via nätet verkar vi på en alltmer globaliserad marknad, med kortare cykler, andra öppettider och ändrade beteenden. Att desperat försöka kämpa emot, är egentligen meningslöst, det handlar snarare om att parera, förändra och utvecklas utifrån hur verkligheten förändras – och tro mig, det gör den!

Givetvis ska vi fortsätta kämpa för att bibehålla regelverk, värna den svenska modellen och inta en ödmjuk inställning till något som byggt Sverige under många decennier. Samtidigt är det viktigt att plocka med oss lärdomarna från historien och använda oss av dessa för att skapa nya regler och strukturer. Såna som är anpassade för dagens arbetsmarknad, en marknad som kräver snabbare anpassningsförmåga för att fortsätta vara framgångsrik. Jag som dessutom är politiskt intresserad, som aktivt brukar följa debatter och artiklar som skrivs, blir många gånger bedrövad av den information som kommer fram. Jag har sagt det förut och med en dåres envishet kommer jag alltid att hävda det – Politiker skapar inte jobb, de skapar förutsättningar för företag att anställa och på så sätt växa. Att hävda att man med olika slags garantier ska fixa riktiga jobb köper jag inte. Lönen till varje anställd betalas av någon som köper ett företags produkter/tjänster, det är grunden för företagsamhet. Såvida man inte ser landsting/kommuner eller stat som nav i en ekonomi.

Eftersom jag valt att ge mig in på entreprenörskapets bana, måste jag, såvida jag vill lyckas, förhålla mig till verkligheten. Jag kan ha mängder av åsikter om det mesta, men faktum kvarstår, saker och ting förändras och jag som företagare måste köpa läget. Det innebär bland annat att se till att anpassa vår verksamhet till hur utvecklingen förändras. Jag måste inse att de som idag vill ut på arbetsmarknaden, många gånger kräver något annorlunda. Det är inte alls säkert att de vill ha de erbjudanden som står till buds, så är det. Min uppgift är att prata med våra kunder om detta, att få dem att våga chansa, att tänka utanför boxen och se lite annorlunda på saker o ting. Man kanske inte behöver ha x antal års erfarenhet av en viss bransch, man kanske inte behöver ha jobbat med en viss tjänst. Alla behöver inte vara ”topptalanger”, det finns oerhört många därute som faktiskt kan bli ryggraden, trotjänare som kommer in till jobbet varje dag, som ger energi till sina kollegor och som är nöjda med att ha en viss tjänst. Sen finns det ett antal som kommer att vilja gå vidare efter ett tag, som tröttnar och som vill känna på nåt nytt. Antingen går man internt eller så går man vidare externt. Jag tror inte vi löser ungdomsarbetslösheten med lag om heltid, jag tror snarare att vi behöver få företagen att våga chansa på att anställa unga med risk för att de vill vidare efter ett tag. Framtiden är inte regleringar, framtiden är flexibilitet – på riktigt.