Det är februari månad, vintern har kommit till Stockholm och min kalender säger att året är 2012. Insåg under ett kundbesök idag att iNEED har passerat 4 år. Ibland förstår jag inte hur fort åren har susat förbi. Det är så lätt att man bara borrar ner huvudet och kör på. När jag kom hem från jobbet idag, började jag läsa gamla mail. Jag hittade mail som skrevs 2007, kändes lite nostalgiskt. Det känns så länge sen, samtidigt kändes det nästan som igår. Resan so far har varit kantad av så mycket. Det har varit finanskris, lågkonjunktur, stämningar och lite annat som har tagit kraft och energi. Någon dag kommer jag att berätta den verkliga dramatiken, det som under de första åren höll på att sätta krokben för allt. Nu är det dock historia, men ibland brukar jag gräva i minnesbanken för att hämta motivation.
Motivation och drivkraft är 2 fundamentala byggstenar för framgång. Utan dem är det svårt att på riktigt genomföra några underverk. Man kan nå en bit på talang, ytterligare en bit på vilja, men för att nå riktigt långt måste man i själen vara ordentligt motiverad. Jag tror inte det finns en enda riktigt framgångsrik elitidrottare eller entreprenör som inte är grundligt motiverad av det man gör! Hur ska man då bli riktigt motiverad, hur hittar man sin riktiga drivkraft? Det är frågor som för de allra flesta blir obesvarade. Däremot kan de flesta hitta saker man vill, saker man brinner för. Häromdagen satt jag framför teven och tittade på Nyhetsmorgon. Där diskuterade man förslaget om höjd pensionsålder. En av dem som skrev in till kanalen, beklagade sig å det grövsta. Hon beskrev hur hon under snart 35 års tid varje morgon pinat sig ur sängen för att överleva en dag till på samma jobb. För mig är det så tragiskt, att kasta bort sitt liv på det viset. 35 års pina på samma arbetsplats. Varför inte bryta den trenden och antingen byta jobb, ort eller åtminstone göra något åt situationen? Livet är något som inte går i repris, det levs en gång – här och nu.
Den senaste tiden har jag lagt en del tid att fundera på livet. Vet inte om det är någon form av kris, men jag blir ibland sittande och tänker och undrar hur det hade blivit om jag hade fattat andra beslut. Inte för att det spelar någon roll, jag kan bara förändra framtiden men ändå är jag lite nyfiken på vad som hade hänt om jag valt en annan väg. Livet, en intressant företeelse, värt att ta vara på! Jag tror nånstans att det finns en mening, att vi alla spelar en roll här på jorden. För mig finns det en mening att våra banor korsas, att vi som människor möts och skiljs. Jag tror dock att det handlar om att gripa tillfällena, vi måste agera när vi väl får chansen.
Min räddning är att jag alltid haft en oförtruten tro på mig själv. Jag har alltid levt i tron att jag fixar allt, det finns ingenting som är omöjligt. Jag har alltid varit orädd och tänkt att det som dyker upp är bara test, sånt som ska visa om jag är av rätt virke. Det har på nåt sätt varit det som gjort att jag har vågat kastat mig ut. Idag satt jag på ett möte med andra entreprenörer och lyssnade på deras historier. Det som slog mig var att i stort sett samtliga dessa redan vid starten av sina bolag hade säkrat upp med kunder, intäkter och hade en ekonomisk uthållighet. Själv hade jag pengar i 9 månader, inte en kund, ett avtal eller något annat. Det enda jag hade var en idé om ett annat sätt att söka jobb på. Resten stod skrivet i stjärnorna och om jag inte skulle klara det, då hade jag inte varit av rätt virke. Förmodligen har den här naiviteten ihop med tron på mig själv fört mig dit jag befinner mig idag. Det är en kombination av järnvilja, envishet och ”jag ska minsann visa dem”. Ibland är det nog bra att inte fundera allt för mycket på vad som skulle kunna hända. Det finns risker med allt, oavsett vad man väljer för väg. För mig handlar det bara om att alltid sträva framåt, att ständigt utvecklas och att hela tiden försöka göra saker bättre. Man får aldrig ge sig och viljan att bli bäst måste alltid brinna.
För iNEED tror jag på 2012. Ombord på skutan finns ett gäng fantastiska personer. Jag tror aldrig att det har sett bättre ut. Säljkåren, rekryterna och IT ser riktigt bra ut! Vi har börjat året riktigt bra och det känns som något stort ligger i luften. Egentligen ska man inte skriva så, men det struntar jag i. På riktigt känns det som vi står inför genombrottet, nu gäller det bara att fortsätta nöta på och samtidigt fortsätta sträva framåt. Min motivation och drivkraft är idag lika stor som den dag vi började, enda skillnaden är att det idag ser så mycket bättre ut. Jag ser verkligen fram emot den här våren och sommaren, jag tror att den är början på något stort.