Efter att jag har gett mig in i den sociala mediavärlden har jag fått en del spännande insikter. jag har länge undrat hur det fungerar, vad som händer, vilka regler som gäller, vilka som är tongivande etc. En av många insikter är att det finns en hel del som framstår som megafoner! När man var yngre och satt på skolbänken fanns det alltid några som man blev irriterad på. Det var ofta dem som alltid skulle kommentera det som läraren sa, många gånger hade de ingenting att säga däremot älskade de att höra sin egen stämma. Efter att ha givit mig in i det sociala samspelet på webben har jag märkt att dessa personer nu har hittat ett nytt forum att verka i. Att vara med och förändra, att påverka och att kunna hitta nya forum har alltid legat i människans natur. Att ständigt ligga i framkant med det senaste är få förunnat då det kräver en konstant nyfikenhet och ett genuint intresse. Sånt gör mig imponerad samtidigt som vissa ibland saknar en viss ”bollkänsla”. Att följa Twitter är ganska intressant, där kan man verkligen finna megafonerna. Man kan följa dem ganska enkelt, de twittrar var tionde minut och länkar precis allt de ser.

Jag kanske är gammalmodig men nånstans brukar jag försöka sålla ut värdet i det som skickas ut. Visst ibland drar man iväg något helt oväsentligt men det händer även att man lyckas tänka till och leverera något bra mellan varven. Megafonerna som jag har döpt dem till, har passerat gränsen för att sålla det som skickas, det handlar endast om kvantitet. De vill höras, synas och gör ständigt omvärlden påmind om sin existens. Det mest intressanta fenomenet är att dessa personer också verkar sätta spelreglerna för hur dessa nya medier skall användas. Dock måste jag till deras försvar säga att det kommer en hel del matnyttigt samt en del intressant information. Som sagt, vissa ville höras på lektionerna oavsett vad man pratade om, nu har de gått ur skolan och hittat nya kanaler att göra sig påminda på:) Har länge undrat vad som hände med de personerna, nu behöver jag inte undra längre….