För lite mer än 10 år sen hade jag förmånen att få mitt första chefsjobb. Vad det skulle innebära hade jag egentligen ingen aning om, bara att det skulle förändra mitt liv på många sätt. Dessa år i ledande position har bland annat lärt mig en hel del om människor, om ledarskap och vad det innebär att anställa personal. För mig är rekrytering är en av roligaste delarna som kommer med chefsskapet. Det är en förmån att träffa människor, se dem i ögonen och få ställa en massa frågor. Det är häftigt med människor, alla har sin resa, sin historia. Ingen är den andra lik, vi är alla unika på vårt sätt. Jag är dock inte utbildad personalvetare, även om jag har läst en hel del psykologi kan jag inte ge mig själv det epitetet. Däremot har jag lyxen att jobba med duktiga människor som har den bakgrunden, som har kompetensen som jag själv saknar.

Den sista tiden har jag dock tillbringat med att läsa en hel del CV samt personliga brev och det är slående vilken stor diskrepens det är mellan olika personers ansträngning. En del verkar ha gått igenom varje rad, vänt och vridit på varje ord medan andra verkar ha slängt ihop nåt på halvvolley. För mig som alltid har sett engagemang och inställning som stora tillgångar, blir språket, designen och utformningen ett tecken på just engagemang och inställning. Trots allt så är CV samt det personliga brevet fortfarande gängse norm, vare sig vi vill eller inte. CV är dessutom något man endast behöver göra ordentligt en gång, efter det krävs bara löpande uppdateringar. Det personliga brevet är dock ett levande dokument, så länge vi lever kommer vi utvecklas och därmed också vår personlighet. Hur ska man göra då, finns det några bra tips?

Jag ska här ge några ganska basala tips, men som jag ändå känner att jag måste dela ut. Det är egentligen inget märkvärdigt, men ändå verkar så oerhört många missa dem, tyvärr!

Det personliga brevet

  • Adressera företaget du söker till
  • Motivera varför du söker just det jobbet
  • Vad kan du bidra med
  • Varför ska rekryteringsföretaget/företaget välja att träffa just dig
  • Använd ett snyggt typsnitt och rättstavningsprogram

CV

  • Börja med det senaste jobbet
  • Skriv gärna vilka resultat du nått och vad du lärde dig
  • Gå max 10 år tillbaka i tiden
  • Beskriv lite kort dina specifika kompetenser
  • Stava rätt
  • Layouta det snyggt

När det visas kockprogram på TV ser man att de ofta är noga med att lägga upp maten snyggt på tallriken. Det finns en enkel anledning till det – våra ögon är det första som bedömer något. Det funkar likadant med ett CV eller ett personligt brev. Gör man det snyggt och stavar rätt så blir det mer attraktivt. Men inte bara det, utan det säger även en del om dig och din person. Att du arbetar genom saker, att du anstränger dig och vill nåt och inte bara hafsar ihop det. De flesta arbetsgivare vill gärna anställa någon som verkligen vill ha det jobbet och som är beredd att anstränga sig lite mer. Att anställa någon är en av de största riskerna man som företagare tar. Att göra en felrekrytering är dyrt, tar energi och kan i vissa fall vara affärskritiskt.

Jag har full förståelse för att många har tröttnat ur. Att man har skickat in sitt CV till så många och inget har hänt. Men trust me, det blir inte bättre av att fortsätta i samma spår. Det enda sättet att skapa förändring är att sluta göra något för att börja göra något annat. Först då ser man en verklig förändring.

Detta är givetvis inget facit, men för mig som har träffat över 1000 personer som rekryterar tycker jag mig se vissa likheter oavsett vilket typ av personal man ska anställa. Vissa saker är gemensamma, oavsett kön, ålder, bakgrund eller nationalitet.

Inställning och engagemang är viktigt, glöm inte det!

 

Från botten finns bara en väg…

On 8 februari, 2013, in Personlig utveckling, by stefan
0

”Från botten finns bara en väg, det vet du väl Stefan”   – Klart jag vet det, herregud, det fattar ju vem som helst. Vi svenskar är inte alltid så himla bra på att hantera depressioner, dödsfall eller när människor är nere. Vi har ingen naturlig fras för att beklaga sorgen på riktigt. Jag tycker inte heller vi är speciellt bra på att hantera varandras nederlag och sorger, det är obekvämt på nåt sätt. Man undviker det eller så lägger man en kommentar på Facebook istället, ”tänker på dig, styrkekram” eller nåt dylikt.

För några veckor sen satt jag och läste mina blogginlägg från i somras, från juni/juli närmare bestämt. Det var en tid då allt var mörkt, en tid där jag hade svårt att överhuvudtaget orka gå ur sängen. Den tiden tillbringade  jag mestadels för  mig själv, antingen försökte jag träna golf eller så sprang jag i Hagaparken. Allt handlade om att bita ihop, samla energi och försöka mobilisera kraft att komma igen. Min högsta önskan då var att hitta en spåkula som jag kunde titta in och fråga ”hur ser det ut om 6 månader, hur blir min framtid och mitt liv”? Tyvärr fanns inte den lyxen, det fanns endast en förhoppning, en vilja och en önskan att få ha lite tur. Jag försökte på bästa sätt samla kraft och energi för att orka dra igång ett bolag igen, att göra samma resa jag under 4½ år hade gjort, men utan att göra samma misstag. Jag vet inte hur många gånger jag tvivlade, hur många gånger jag funderade på om jag hade gjort rätt val eller om jag skulle orka samla den energi som krävdes – EN GÅNG TILL…

Idag har jag landat på andra sidan, idag har jag tillgång till den där magiska spåkulan jag önskade jag kunde blicka in i sommaren 2012. idag är den första etappen av resan gjord, nästa vecka firar vi 6 månader som företag, nästa vecka har Next u funnits i 6 hela månader! Jag kan inte för min värld förstå hur fort det har gått, tiden har bara sprungit förbi, jag har knappt hängt med. Idag kan jag på riktigt säga att jag har landat på andra sidan, vi har klarat det! Jag och mina fantastiska kollegor har tillsammans uträttat stordåd. Vi är inte många, men vi har hjärta för det vi gör, vi har en vilja som försätter berg och vår relation är oerhört stark! För mig känns det oerhört starkt att komma in på ett kontor med människor som jag vet älskar det dem gör, det hörs på deras snack, det hörs på deras skratt och det syns i deras ansikten. För mig känns det magiskt, att människor delar min tro och vill vara med och skapa något tillsammans.

I juli månad skrev jag följande rader;¨: Idag blev min framtid klar, jag skrev under papper som jag skickade in till bolagsverket. Jag kommer att dra igång eget bolag. Nu är jag helt själv, nu finns det ingen att falla tillbaka på. Nu är det upp till mig, nu kan jag inte skylla på någon. Går det åt pipan denna gången är det bara en person som är ansvarig – han heter Stefan Lidén! Jag är fullständigt livrädd, samtidigt är jag så fylld av tillförsikt och entusiasm att det uppväger alla rädslor. Jag känner att jag lever, varje cell i mig lever! Den här gången går jag all in, den här gången kommer jag att lyckas. Skälet är enkelt: Misslyckade är ingen option, då är det kört!!

När jag läser dessa rader, blir jag så oerhört glad, så oerhört stolt! Att jag lyckats få människor att dela samma tro som mig och att vi tillsammans har lyckats nå dit vi har nått på så kort tid. På mindre än 6 månader har vi lyckats nå en takt som motsvarar drygt 50% av det Ineed gjorde när det bolaget gick som bäst. Vi har som team svetsats ihop och antagit utmaningen för att verkligen visa att vi banne ska klara det! Det är rätt häftigt måste jag säga, jag kan inte annat än säga att jag är stolt, så oerhört stolt! När jag idag kliver in på kontoret möts jag av rakryggade kollegor som är stolta över sig själva och det är fantastiskt!

Vid sidan om allt annat så fungerar jag också som mentor för en ung tjej. Jag brukar ofta tala om för henne att hon inte ska bry sig om vad andra tycker. Så länge man lever sitt liv efter vad andra tycker, kommer man aldrig fatta de beslut som är nödvändiga för att hitta sin egen väg och därmed sin egen lycka. Jag själv är med i ett antal affärsnätverk och vid de tillfällena stöter jag ofta på människor som har lyckats med sina bolag. De har skapat sin egen framgång, de har gjort bra affärer och i många fall har de tjänat bra med pengar. Efter resan med Ineed är det klart att mitt självförtroende blev sargat, jag började också fundera på vad folk skulle tycka om mig. Självförtroendet sjönk till botten och jag valde att undvika att närvara vid dessa tillfällen, jag ville helst inte visa mig ute. Samma dag som Next u gick live med sin hemsida, skulle jag gå på Entreprenörsgalan på Berns. Den dagen blev min vändning, den dagen förändrades allting. Det var första dagen jag kände att jag återigen kunde gå med högburet huvud igen, jag kunde gå rak i ryggen och jag kunde se folk i ögonen igen. I mitt inre kändes det som ”jag var tillbaka”, det kan låta larvigt, men det kändes verkligen så.

I juli månad när allt var mörkt snackade jag med en av mina bästa vänner Mattias, han brukade ofta påtala att jag alltid såg ”glaset som halvfullt”. När han såg på mig då, såg han en tilltufsad kille, utan självförtroende med en syn på livet som halvtomt. Han bad mig komma upp på deras kontor och berätta vad jag ville göra för något. Efter ett par timmar där på kontoret fick jag vänta några veckor, sen blev jag tillbakakallad till kontoret och de skulle presentera en logga för mig. De presenterade ingen logga för mig, de presenterade Next u för mig! Det var logga, visitkort, grafisk profil och hemsida, de hade gjort hela konceptet! Jag visste inte med ord hur jag skulle kunna tacka honom. Han tittade bara på mig och sa – Stefan, du skulle gjort samma sak för mig om jag satt i din sits. Gå ut och gör din grej nu, resan ligger framför dig! Vad ska man säga om en sån vän…Han räddade mitt liv och jag kommer aldrig glömma det.

När jag gick hem från jobbet idag var klockan 16.43. Jag gick från kontoret med ett stort leende på läpparna, jag gick därifrån rak i ryggen med en känsla att jag hade klarat det. Jag hade tagit mig över tröskeln, affärerna rasar in, stämningen är på topp och jag och mina kollegor har så fantastiskt kul ihop på dagarna. Idag, 6 månader senare driver jag en verksamhet som är vinstdrivande, som har mängder av nya kunder och som känns sund och bra. Vi har genomfört mängder av förbättringar från tidigare bolag och jag kan helt plötsligt se tillbaka på Ineed som en skola. Att jag sa upp mig därifrån var nog mitt livs bästa beslut! Det som då kändes förnedrande och fick mig att känna mig som en förlorare har idag vänts till något annat! Idag är jag så tacksam för allt, idag känns det som att jag har fått en ny chans igen. Det har inte varit gratis, jag har förlorat alla mina pengar, men jag har fått tillbaka mitt leende, min energi och jag ser varje ny dag som en möjlighet igen – det är jag så oerhört tacksam över.

”Från botten finns bara en väg uppåt, Stefan”…..