Varför ska man använda sig av rekryteringsföretag?

On 22 oktober, 2012, in Bemanningsbranschen, Rekrytering, by stefan
3

Under mina år i denna branschen har jag blivit förundrad hur långsamt utvecklingen går. För mig är det obegripligt hur många rekryteringsföretag som fortfarande kör samma race som de gjorde för 10 år sen. Samtidigt är det än mer konstigt att dessa bolag i vissa fall blomstrar, de har ständigt nya uppdrag på sina sidor och de levererar bra siffror. Jag kan givetvis inget annat än lyfta på hatten för varje framgångsrikt rekryteringsföretag, samtidigt blir jag förvånad att så många kundföretag inte tänker ett steg längre när de ska rekrytera. Jag vet inte om det beror på ren slentrian eller att de faktiskt inte vet bättre, jag låter frågan bero.

Idag hade jag förmånen att träffa ett större bolag, som mestadels skötte sin egna rekrytering. I vissa fall behövde de dock gå utanför huset och köpa in externa tjänster från olika rekryteringsföretag. Jag frågade givetvis varför de gjorde det, vad var skälet till att de faktiskt behövde köpa in dessa tjänster? Svaret blev: ”Vi behöver komma åt deras nätverk för att nå människor vi faktiskt inte når själva”. Jag köpte givetvis det svaret, det fanns en tanke bakom det.

För ett antal år sen satt jag själv på andra sidan bordet, jag var beställare av rekryteringstjänster. Jag satt som försäljningschef på GE Money Bank samt Skandiabanken. Under den tiden köpte vi in rekryteringstjänster av ett antal rekryteringsföretag. Jag blev inte direkt imponerad av deras förmåga måste jag säga. Vid åtminstone 2 tillfällen var det jag själv som tipsade om kandidaterna som sedan blev anställda, trots detta dök det upp ett par saftiga fakturor. Om jag vore beställare skulle jag se till att säkerställa ett antal saker.

– Hur jobbar ni med nätverk? Hur når ni kandidater som vi själva inte når?

– Hur aktiva är ni i sociala medier och hur många når ni?

– Hur säkerställer ni att våra annonser hamnar rätt och blir hittade?

– Hur gör ni oss bättre och därmed mer attraktiva?

– Hur återkopplar ni till kandidaterna?

– Hur har ni tänkt kring enkelheten att söka just våra tjänster?

– Hur säkerställer ni att vi träffar personer som både har rätt kompetens, driv och engagemang?

– Hur verifierar ni kandidatens kompetens?

– Hur noga är ni med referenstagning?

 

Listan kan som ni säkert förstår göras väsentligt längre. Om jag vore beställare skulle jag se till att ställa högre krav på  mitt rekryteringsföretag. Vi ska vara proffs på detta, i annat fall lär vi över tid inte ha något på denna marknad att göra. För mig som driver ett av dessa ca 1000 företag som idag finns i Sverige, ifrågasätter jag ständigt vårt existensberättigande. Den dagen jag slutar att göra det, den dagen kommer vi också att bli lite sämre. I min värld måste vi vara långt före vår kund när det gäller rekrytering. Vi måste kunna svara på det mesta, vi måste se till att leverera lösningar som de inte kan ordna själv.

Jag har inga patentlösningar, däremot försöker jag ständigt hålla mig uppdaterad om hur utvecklingen går. Det handlar dels om det tekniska, men även vad det bidrar till för beteenden. Förstår vi oss på beteenden, kan skönja trender och följer utvecklingen, har vi alla möjligheter i världen att leverera en lösning som är bra för kandidaten vilket i slutänden ger oss en nöjd kund. För mig som driver Next u har jag möjligheten att vara med och påverka. Jag själv är helt övertygad om att videobaserade tjänster är något som kommer att vara standard inom några år. Filmen förmedlar känslor på ett helt annat sätt, känslor som i mångt och mycket styr vårt beteende. Ett A4 ark kommer inom några år vara ett minne blott, jag tror att CV.et är en kvarleva som inom några år spelat ut sin roll. Vi kommer att få se kunskapstest, jobbtest, praktikplatser, film och det sociala CV.et kommer också att vara en del av vardagen.

För mig som träffar potentiella kunder nästan varje dag, blir detta ofta spännande möten. Vi hamnar ofta i väldigt intressanta samtal, som ibland leder till ett samarbete. Som beställare av rekryteringstjänster, skulle jag ställa större krav på de säljare som ringer, ställ gärna ett antal kontrollfrågor för att se om de ”bara” är ute efter att sälja, eller om de faktiskt har en passion för sitt jobb. Passionerade människor blir ofta duktiga, de drivs av något annat.

Förmodligen är jag spånig som skriver detta, vilken konkurrent som helst kan snappa upp en massa bra tips. Men min ständiga tro är att transparens över tid är en vinnande formel. Om vi i branschen blir bättre, kommer det i slutänden leda till att fler får jobb, och det är trots allt vårt yttersta uppdrag. Vi ska vara proffs att hitta rätt person för varje case, det är uppdraget. Gör vi det är samtliga vinnare!

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • • •
 

Reflektion över ett tufft år

On 20 oktober, 2012, in Personlig utveckling, by stefan
8

Hösten har på riktigt gjort sitt intåg i Sverige. Mörkret har tagit över och sakta men säkert tynar ljuset ut. Det är snart november och tiden för reflektion är kommen. Själv känner jag ett smygande vemod komma över mig, vet inte riktigt varifrån det kommer, men det är en slags sorgsenhet, trots att jag egentligen har allt att vara lycklig över. Känslan är tudelad, samtidigt som det kan vara rätt mysigt att faktiskt ta sig tiden att fundera så rullar tiden på och varje dag är ytterligare en dag passerad. Tankar om livet, gör jag rätt val, är jag lycklig, har det blivit som jag vill och så vidare. Frågorna är långt fler än mina svar.

2012 har för mig varit ett väldigt turbulent år. När solen stod som högst och dagarna var som längst, var mitt eget sinne dystrare än den mörkaste novemberkväll. Att efter en lång vår med konflikter, förhandlingar och osämja lämna ifrån mig det företag jag själv ansåg att jag till största del varit bidragande att bygga upp. Att lämna det kontoret var bland det tyngsta jag varit med om och då har jag varit med om hel del må jag lova. Det blev ett stort hål inom mig, ett hål jag egentligen inte förstod hur jag skulle jag fylla. Hade detta skett i november vet jag inte om jag orkat ta mig samman och börja om igen. Jag tror sommaren ihop med min revanschlusta var det som fick mig att orka kavla upp ärmarna och dra igång igen. Jag har egentligen inte reflekterat över detta så mycket, jag bestämde mig på tidigt stadium att helt enkelt lägga det åt sidan och lägga all energi på att bygga nytt.

Förra veckan var det exakt 2 månader sen vi startade. 2 månader, det känns så oerhört mycket längre! Jag är väldigt stolt, nöjd och glad över den fantastiska start vi har fått med Next u. Gensvaret från gamla och nya kunder har varit häftigt, så många lovord, så många klappar på axeln som jag själv har fått, har jag aldrig tidigare varit med om. Vi kommer förmodligen att vara lönsamma redan inom 5-6 månader vilket nästan känns som en saga. Mitt mål med Next u har aldrig varit att skapa ett nytt Ineed, jag satte målet att vi skulle göra allting bättre, snyggare och mer genomtänkt. Den stora fördelen med att få en ”andra chans” är att man kan undvika de misstag som tidigare gjordes. Man behöver bara välja att plocka russinen ur kakan och kan sen fortsätta att utveckla nya bra saker.

För mig har vägen som entreprenör varit en tuff resa, kantad av rätt mycket händelser som för alltid har förändrat mitt liv. Att kliva in i den egna företagsvärlden har kostat mig mycket pengar, sömnlösa nätter och förlorade vänner. Priser jag aldrig hade räknat med innan jag satte igång. Mitt största misstag från början var att jag inte trodde på mig själv tillräckligt. Jag vågade inte dra igång själv, jag kände att jag behövde någon att hålla i handen. Tyvärr har det visat sig att jag höll fel personer i handen, det var personer som såg en möjlighet att haka på en driven kille med mängder av energi och vilja, som såg möjligheter i varje situation. Min naiva sida att ständigt se det goda i personer har nästan kostat mig allt. I styrelserummet har jag alltid känt mig underlägsen, där har det ständigt suttit människor som kan mer, åtminstone har de fått mig att tro det. Jag vet inte hur många gånger jag har klivit ur ett styrelsemöte med ordentligt sargat självförtroende och känt mig helt värdelös. De sista åren hade jag ständigt ångest över att behöva sätta mig på styrelsemötena, jag visste precis hur jag skulle känna mig efteråt.

Jag har egentligen inte bearbetat sorgen över Ineed, det har inte funnits tid för det. Men idag när jag äntligen har en ledig lördag, så kom den likt en våg som sköljde över mig. Det var ändå en oerhört tuff smäll som höll på att kosta mig det jag under hela mitt vuxna liv har byggt upp. Jag tror inte att det är så konstigt att jag idag känner mig vemodig och en smula ledsen, det är nog rätt naturligt. Mörkret och regnet gör nog sitt till. Jag ska låta den här helgen gå i det tecknet, det är ok att ibland vara ledsen. Om man inte tillåter sig att känna efter kommer man heller aldrig att leva fullt ut. För mig som känslomänniska skulle det vara förödande, det skulle kväva mig. Man behöver kliva ner i gropen för att veta hur det känns när man är på topp. Jag har bestämt mig för att det är ok att vara lite vemodig ett tag nu. I det långa loppet tror jag att det kommer att göra mig till en bättre människa. Trots allt är det så – vi är alla människor, med toppar och dalar. Vi går genom livet och försöker dölja hur vi egentligen mår, jag tror att vi alla skulle må lite bättre av att ibland visa oss sårbara. Trots allt är det sånt som gör oss mänskliga, vi är människor – vi är inte maskiner.

 

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • •
 

Varför man ska aktivera sig på sociala medier!

On 15 oktober, 2012, in Personlig utveckling, by stefan
6

Det är måndag förmiddag och ytterligare en helg har rusat förbi. Tycker knappt att veckorna hinner börja innan man sitter där fredag eftermiddag och tittar på klockan och konstaterar att arbetsveckan är över. Förmodligen är det en lyx att ha det så, att kunna tycka sitt jobb är så fantastiskt kul att man inte vill att veckorna ska ta slut. Imorse när jag satt och kollade flödet i Twitter konstaterade jag att det fanns en del måndagsångest där. Den är säkert mer påtaglig nu när hösten verkligen börjat visa sig från den gråa sidan.

 

Förra veckan pratade jag med en tjej som blev uppsagd på grund av arbetsbrist och hon berättade hur hela hennes värld föll ihop. Trots ett i övrigt jättebra liv, så rasade hela hennes tillvaro när hon fick beskedet att hon inte skulle få vara kvar på sitt jobb. I våras gjorde företaget Wise en undersökning på temat Lycka. Bland annat ställdes frågan – Vilket är viktigast för att du ska vara lycklig, jobbet eller familjen? Mer än hälften av svenskarna svarade att jobbet var viktigast! Det säger rätt mycket om hur vi ser på vårt jobb och hur mycket det betyder för oss. Därför blir jobbet än viktigare nu när mörkret träder in i våra liv. Framför oss ligger en period av mycket mörker och då är det viktigt att ha något att sysselsätta sig med, helst ska det dessutom vara berikande på något sätt.

 

Till detta kommer dessutom en vikande konjunktur. De flesta prognoser och artiklar kommunicerar ut att lågkonjunkturen nu har anlänt Sverige och den beräknas stanna kvar under en period. Detta gör inte livet lättare för de som står utanför arbetsmarknaden, det kommer inte att bli lättare att hitta jobb. I våras läste jag en rapport från Trygghetsrådet. Den rapporten visade att drygt 60 % av alla jobb förmedlades via kontakter och att platsannonser stod för drygt 30 %. Om jag hade varit arbetslös, skulle jag verkligen sätta igång att odla mitt kontaktnät. Det är ett jobb som kräver en hel del insatser, men med ett framtida jobb i vågskålen är det garanterat värt det. Det bästa sättet att bygga sitt kontaktnät är att aktivera sig via sociala medier. Att starta ett Twitterkonto, att gå med i grupper på Linkedin och att börja bygga sina kontakter på Facebook är saker som gör att man helt plötsligt kan hitta en mängd nya vänner, som sedan kan leda någonstans. Det är en resa som kan ta en åt diverse olika håll, så länge man bara vågar vara nyfiken finns det alla möjligheter att hitta ett jobb via något av dessa nätverk. Faktum är att vi på Next u har genomfört 2 rena rekryteringar via Twitter sen starten den 14 augusti. Att söka jobb via sociala medier är något som bara är i sin linda, men jag är övertygad om att det kommer att växa dramatiskt.

Det märkliga är dock att det finns ett antal människor som verkar se på jobbet som något man inte behöver vara rädd om. Oavsett om de söker jobb alternativt redan har ett, finns det ett antal som har nån form av rycka-på-axlarna mentalitet och inte anstränger sig. För mig ter sig det oerhört konstigt, att man inte har viljan eller engagemanget att anstränga sig. Det handlar ändå om ens liv, framtiden bygger på att man skapar sig en plattform som en slags grund. Alla kan inte få sitt drömjobb direkt, man behöver testa på lite olika för att förstå vad man egentligen vill. Samtidigt ska man veta att det finns ett stort antal därute som inte vill något annat än att få ett jobb. Hur man än vänder och vrider på det, är en trygg inkomst nyckeln till att skapa sig ett bra liv. 

Nu har jag lyxen att kunna gå till ett jobb jag älskar, men i somras såg det annorlunda ut. Jag hade mycket väl kunnat vara en av alla dessa som stod utanför och tittade på, men tack vare min inställning och vilja lyckades jag starta Next u. Hade jag inte lyckats med det hade jag definitivt aktiverat mig än mer via sociala medier. Mitt tips till alla er som går i dessa tankar, börja aktivera er via Twitter, Linkedin och Facebook, det kommer garanterat att hjälpa er! Även om man inte hittar sitt jobb direkt kommer detta att leda till nätverk som sedan blir kontakter vilka kan vara de som öppnar dörren någonstans. Det finns inget att förlora, mer än tiden det tar och den investeringen kan man oftast ta i en sån situation.

 

Post to Twitter Skicka till Twitter

Tagged with: • • • • • •